Lady Gaga slaktar sina hits
Publicerad 2014-10-01
Ängslig Gaga gör en konsert som påminner om ett spökhus
Det här var inte roligt.
Är det en konsert eller en kreativ kris?
Lutar tyvärr åt det senare.
I ungefär två tredjedelar av konserten sitter jag mest och tänker på konfettikanoner.
Förlåt, har inget bättre för mig.
Konfettikanonerna är kanske den största skillnaden mellan den briljanta Lady Gaga jag såg för några år sedan och den artist som, exempelvis, använder en pipig röst och gullar med en liten tyggroda 2014.
Då var konfettin en effekt som exploderade vid väl valda tillfällen.
Nu jobbar samma kanoner övertid. Det är bråttom, bråttom. Om konfettikanonerna varit med i en sketch av Magnus Härenstam skulle de ha fått kalla in extrapersonal från knäna. Det låter ”poff” och ”wooosssch” i nästan varenda låt.
Litar inte på sig själv
Konfettin är den där jobbiga och överfryntliga personen som kommer fram på festen eller festivalen och skriker:
”Vad fan nu? Vad står du bara och glor? Kom igen nu, släpp loss lite!”
Hen accepterar inte ett nej heller.
Det är som om Gaga inte litar på att hon själv eller låtarna räcker till. Förut gapade hon inte heller lika mycket och lika desperat om att publiken skulle klappa händer och hoppa. Beatsen och refrängerna tog hand om det utan att Gaga behövde ge några orders.
Framför allt gör hon ofta dålig och trist rock av sina pophits. Det är som att befinna sig i spökhuset på ett nöjesfält.
Hua! Var det där ”Alejandro”? Och kan det verkligen vara ”Judas” som gömmer sig där bakom hörnet med en blodig yxa? Ducka! Annars träffas du av ett hiskeligt metalsolo i ”Telephone”! I ”Telephone”? Skojar inte. Och besten ”Mary Jane Holland” skulle du inte vilja träffa på natten utan att vara beväpnad med en bazooka.
Lady Gaga har ”Poker face” och ”Bad romance”. Hon leker Kid Rock med stor övertygelse och överraskande bra resultat i ”You and I”. Och när hon tar upp ett gråtande fan till sitt stora glaciärpiano, utdelar ett dussin kramar och sjunger ”Born this way” för henne blir det rörande på riktigt.
Utan det skulle konserten skära ihop. Där Gaga förut var cool och futuristisk och självsäker är hon nu ängslig och påfrestande.
Lite ledsamt
Är det här hennes transitperiod, hennes mellanlandning, den kreativa identitetskrisen som kanske leder till något annat och bättre? Svårt att veta.
Före sista låten ”Gypsy” håller Gaga ett litet tal. Hon uppmanar alla att minnas den här tiden, då alla var monster och festade tillsammans.
Det låter som om hon snörvlar och känns som ett farväl.
Mycket märkligt och lite ledsamt.
Plus på alla låtarna
Artpop
Önskar att versionen var lika bra som refrängen. Och så några badbollar på det.
G.U.Y.
Stel robotrock med stöd- krage.
Donatella
Misch masch.
Venus
Gaga klär ut sig till en karikatyr av Beyoncé och låtsas spela akustisk flying v-gitarr. Gitarren är behållningen.
MANiCURE
En av många kacklande rock-kalkoner.
Just dance
Kommer som en befrielse efter ”MANiCURE”, men rockas okänsligt nog sönder och samman mot slutet.
Poker face
Tänk att lite ”ma-ma-ma-ma” kan förändra så mycket.
Telephone
Dessa satans metalsolon på gitarr hör inte hemma här.
Paparazzi
Hur kan en sådan lysande refräng vara så seg?
Do what you want
Bandet spänner inte sina rockbiceps här, tack och lov.
Dope
Till och med på Dramaten skulle sången ha dömts ut som ett onödigt överspel.
Yoü and I
Southern rock? Visst. Och det fungerar över förväntan. Gaga spelar piano med klacken.
Born this way
Med ett gråtande fan i famnen skapar Gaga kvällens finaste Disney-stund.
The edge of glory/Judas /Aura
Sammantaget: förbjud rocken.
Sexxx dreams
Vad är det här för osexigt elände?
Mary Jane Holland
Gaga sjunger låten med tre stolar på kroppen. Ser besvärligt ut. Och musiken? Öronen skriker av förtvivlan.
Alejandro
Kommer alltid vara en lillasyster till ”La isla bonita”.
Bad romance
Så här bra brukade konserterna vara mest hela tiden för några år sedan.
Applause
”Klappa händerna när du är riktigt glad... klapp, klapp.”
Swine
De omdömeslösa rockarrangemangens förbund (Dorf) slår till igen.
Extranummer
Gypsy
Även förvirrade konserter kan få ett bra slut.
Lady Gaga
Globen, Stockholm. Publik: Ingen aning, fråga Live Nation. Inte fullsatt. Längd: Två timmar. Bäst: ”Bad romance”. Sämst: Kommer få mardrömmar av tråkrocken i ”Mary Jane Holland”. Fråga: Vad är det som pågår?