Hejdlöst, Håkan!

Markus Larsson

På hemmaplan kan han inte misslyckas

GÖTEBORG. Håkan Hellström är ingen artist längre.

Han har blivit en ­festival.

Det står 27 000 männi­skor och trängs mellan träden och läktarna på Slottsskogsvallen. Det är som ett litet Woodstock i miniatyr.

Och en konsert med Håkan Hellström innehåller ofta mer ruffel och båg och tårar och fuffens och fantastiska melodier än stora festivaler med över hundra artister.

En turnépremiär på hemmaplan kan inte misslyckas. Här, i staden där alla låtar skrevs och utspelar sig, låter publiken alltid dubbelt så högt som Håkan Hellströms band.

Visar ”Nyfiken gul”

Stämningen är så ­familjär att det känns som om Hellström drar sina långa vimsiga anekdoter för släkt och groggfryntliga vänner hemma i vardagsrummet. Slagverkaren Finn Björnulfsson får till och med visa upp ett av sina hemliga och bästa partytrick – i två ­minuter står han och spelar på sina tänder.

Hmmm. Ja, hellre det än ett trumsolo med Saxon.

Och i en härligt knäpp och ”extended edition” av ”Zigenarliv dreamin’” hoppar Thomas Öberg upp på scenen i svart slips och teatermask och rockar runt som en blandning av Läderlappen och Iggy Pop. Peps Blodsband och Nationalteatern och bilder från ”Nyfiken gul” flimrar på bildskärmarna.

Tvärflöjt och fiol

Scenen fullkomligen svämmar över av progg. Numret verkar ha rökt upp en hel gräsmatta.

Gitarristen Mattias Hellberg, som ersätter Hurricane Gilbert, ger musiken en stadigare rockswagger än tidigare. Och det andra nyförvärvet Nils Berg bidrar bland annat med tvärflöjt och fiol, vilket gör att ­vissa stunder känns som om Dylans ”The Rolling Thunder Revue”-turné återuppstått och ramlar dåliga gatan fram vid Järntorget.

Men det mesta är sig likt. Kanske lite för likt.

Skulle behövas rufs

Vissa av oss har sett ­ungefär samma totalshow otaliga gånger ­sedan ­albumet ”För sent för Edelweiss” släpptes. Dramaturgin skulle ­behöva byggas om och uttrycket rufsas till ännu mer för att helheten ska bli riktigt överraskande och intressant.

”Kom igen Lena!”, ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”, ”En midsommarnatts dröm” och en ”Ramlar” där lite Booker T and the MG’s slängs in i mitten skapar naturligtvis Sveriges största ­indierave.

Får hjärtat att flimra

Men personligen kan jag inte delta lika hel­hjärtat i de där jättevrålen. De betyder inte lika mycket längre. Jag får ­betrakta skådespelet från sidan och minnas hur det var att drabbas av dem för första gången i stället.

Men Hellström gör ­flera mästerliga övergångar mellan låtarna och skapar ofta en sorts rockteater som han fortfarande är ensam om i vårt land.

Versionen av ”När ­lyktorna tänds” får till och med ett luttrat ­Hellström-hjärta att flimra. Håkan Hellström ­säger att det är hans ”West Side Story” och ”Into the great wide open”...

Får musik vara så bra?

Är det verkligen till­åtet?

Låtarna

Peace n luv (intro)

Det kommer aldrig va över för mig

River en vacker dröm

Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din

Du kan gå din egen väg

Brännö serenad

När lyktorna tänds

Klubbland

Jag vet vilken dy hon varit i

Shelley

Nu kan du få mig så lätt

Man måste dö några gånger innan man kan leva

Zigenarliv dreamin’/Bängen trålar/Jag har aldrig bott vid en landsväg

Gårdakvarnar och skit

Dom där jag kommer från

Kom igen Lena!

Två steg från paradise

Ramlar

Pistol

Extranummer

Valborg

Känn ingen sorg för mig Göteborg

En midsommarnattsdröm

Du är snart där