Man blir blåslagen – men för sent

Markus Larsson

Puff, puff, puff.

Med tanke på temat i majoriteten av texterna verkar det som om en marijuanaplanta har fått liv, tatuerat sig och börjat rappa. Att röka på är Wiz Khalifas varumärke. Han är tokig i skiten.

Khalifa kommer från Pittsburgh, Pennsylvania. I intervjuer har 26-åringen sagt att Pittsburgh inte är förknippad med någon speciell stil eller scen vilket gett ­honom en större kreativ frihet. Det märks. Musiken mixar västkustens melodier med Söderns långsamma beats.

Spinner som en katt

Live backas Wiz Khalifa upp av en basist och trummis. Konserten påminner om en hybridbil. På låga varvtal glider mjuk FM-rock fram och spinner som en katt. Men när Wiz växlar upp pumpas högoktanig bensin in i setet. Låtarna ­vrålar som Lil’ Jon.

Alla ska med. Vissa partier bygger på publikens input. Problemet är bara att Wiz har en halvtom baskethall att jobba med. Stämningen är länge rätt loj. Inte ens ­allsångshiten ”Young, wild & free” hjälper.

Knallhårt

Först mot slutet, i de knallhårda versionerna av ”On the level” och ”Black and yellow”, visar Wiz Khalifa sin fulla ­kapacitet som liveartist. Tröjor och vattenflaskor flyger i luften.

Intensiteten på scen påminner om en moshpit. Man känner sig blå­slagen trots att man står 25 meter bort och tittar.