Skilsmässan får musiken att explodera
Publicerad 2012-07-19
Nas – Life is good
Def Jam/Universal
HIPHOP Hiphop har alltid varit besatt av nuet.
Alla som inte har anpassat sig till den hypersnabba utvecklingen – de senaste ljuden, de mest lukrativa beatsen, de hetaste producenterna – har snabbt kallats föredettingar och old school. (Det dröjde inte länge innan 50 Cent fick spela i Sandviken.)
Det kan vara förklaringen till att det saknas album med en vuxnare blick och ett större perspektiv. Genren är fortfarande så pass ung att det är svårt att åldras i den.
Därför känns Nasir Jones tionde skiva unik. Det är som blogg om hiphopens historia och samtid, med Nas egna erfarenheter och New York i centrum.
Musiken domineras av storslagna soulstråkar och jazz. Både samplingar som ”Peter Piper” med Run D.M.C. och ”Ike's rap” med Isaac Hayes – kan det vara hiphopmusikens mest samplade låt vid sidan av James Brown? – till gästen Rick Ross får plats.
Krutet som får musiken att explodera är Nas skilsmässa från Kelis. På omslaget sitter han med det enda hon lämnade kvar – en grön bröllopsklänning.
Uppbrottet är giftet och bränslet som får Nas att rappa om sin egen uppväxt, kärleken till hiphop, faderskapet, skattemyndigheten, stadsdelen Queensbridge, Tupac, skattemyndigheten igen och att ”riva murar som Pink Floyd”. Allt ska ut.
Texterna är sentimentala och självömkande och ilskna och sorgsna och inte minst hoppfulla.
På Twitter fick ”Life is good” snabbt etiketten ”grown man's rap”. Det är utan minsta tvekan det bästa Nas har släppt sedan ”God's son”.
Beats, rim och liv är ofta bara en slogan. Här är det ett faktum. Med betoning på tredje ordet – liv.
Bästa spår: ”Loco-motive”.