Sällsynta rockklenoder
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-11-16
Babyshambles låtar överskuggar sångaren Pete Dohertys rykte
Down in Albion (pop, rock)
Det har beskrivits som ett kollektivt självmord.
Att unga människor har satt sina egna hem, de franska förorterna, i brand de senaste veckorna.
Vad har nu detta att göra med brittiska Babyshambles debutalbum i allmänhet och dess nerdekade sångare Pete Doherty i synnerhet?
Jo, för att Kate Moss före detta (?) pojkvän, Doherty, kan ses som en samtidssymbol i paritet med det tidiga 90-talets Kurt Cobain.
Gulfkrig, lågkonjunktur och förortsupplopp med rasistiska förtecken i Los Angeles präglade 90-talets början.
Kurt Cobain fick illustrera den desillusionerade slackergenerationen.
På liknande sätt symboliserar Doherthy dagens post-Irakkrigsgeneration – arbetslösa, sjukskrivna unga människor som står utanför samhället.
Men viktigt är att Babyshambles låtar (producerade av Mick ” The Clash” Jones), liksom Nirvanas på sin tid, överskuggar sina sångares rykten.
”Albion”, ”Pipedown” och ”Back from the dead” är sällsynta rockklenoder.
Pete Dohertys offentliga förfall kan – liksom upploppen av Frankrikes utstötta förortsungar – ses som synonyma rop på hjälp i en hård och exkluderande värld.
Bästa spår: ”Fuck forever”
Jonna Sima