Allsången klampar runt som en elefant
Publicerad 2011-11-19
In Flames håller sitt löfte och bjuder på hitkavalkad
Anders Fridén lovar oss ”en enorm påse hits”.
Det får vi.
Och ett In Flames som både ser och låter mer spelsuget än någonsin.
Det må vara en ödmjuk sarkastiskt ton i Anders Fridéns låtlöfte när han tar sin första kontakt med Stockholmspubliken. Däremot är det dumt att kalla det en överdrift. För med karriären komprimerad till 20 låtar är känslan precis så: In Flames spelar sig igenom ett set fyllt med moderna hårdrockshits.
Samspel med publiken
Allsången klampar omkring som en elefant på Hovet. Oavsett om bandet gör ”Trigger”, ”The hive” eller Banditklossar som ”Deliver us” är samspelet mellan Fridén och arenans 8 000 fans en högljudd varm show i sig.
Efter Sonisphere-giget i somras efterlyste jag bättre ljud och fler nya låtar. Själv lovade sångaren mer pyro.
Inget dödkött
I kväll är två av förutsättningarna annorlunda, mer material från ”Sounds of a playground fading” och ljudbilden är åtgärdad. Det låter hårt, kraftfullt och högt inne på Hovet, men nyanserat. Och bland de nya spåren sticker framför allt ”Fear is the weakness” ut vid sidan av radiofavoriterna.
Tillsammans med det faktum att Niclas Engelin på allvar har växt in i bandet, gitarristen gör vid sidan av Fridén det energiska grovjobbet på scenen i kväll, är det spelningens avsaknad på dödkött som imponerar mest. När In Flames rundar av kvällen med ”Take this life” har jag knappt ens reflekterat över att eldfräsandet stannar vid lite sparsam pyro i finalnumret.