Få 69-åringar gör lika vital rock’n’roll
Publicerad 2012-10-11
Så bra är Rolling Stones nya singel ”Doom and gloom”
ROCK En Rolling Stones-låt till.
Den hängande Keith Richards-gitarren, Mick Jaggers oblygt vokaltänjande sång. Ett rakt, högeffektivt rockdriv lika lättigenkännligt som Big Ben.
”Doom and gloom”, det första nyinspelade vi hör från Rolling Stones sedan 2005, bjuder inte på några överraskningar alls men är en förvånansvärt pigg rocker, överlägsen allt på till exempel Jaggers platta med lyxhobbybandet Superheavy i fjol.
Ska vi försöka hitta något litet förvånande är det möjligen låtens groove, med ett pumpande beat som leder tankarna till en av bandets mest underskattade singlar, 1983 års klubbrockiga ”Undercover of the night”. Möjligen inte den mest väntade referenspunkten på en låt som släpps för att fira bandets 50-årsjubileum.
”Doom and gloom” är första steget i ett firande som fortsätter med samlingsalbumet ”Grrr!” (?!?) och fyra konserter i London och Brooklyn i november (det ryktas om fler). På ”Grrr!” finns ytterligare en nyinspelad låt, ”One last shot”.
Huruvida den titeln ska tolkas som en signal om att slutet faktiskt närmar sig återstår att se men vi kan hur som helst konstatera att få 69-åringar gör lika vital rock’n’roll som den som Jagger/Richards levererar på ”Doom and gloom”.
Jämfört med allt klassiskt som ”the greatest rock’n’roll band in the world” har gjort känns emellertid den här singeln väldigt mycket som en Stones-låt till.
Är du nyfiken kan du lyssna på den här.