Gudomligt bra, Mary J Blige
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2002-02-12
Plats: Radio city music hall, New York. Publik: 5 950 (utsålt). Längd: 1 timme och 40 minuter. Bäst: Balladerna. Sämst: Inget. Fråga: Vem är det hon tänker gifta sig med?
Det är en uppenbarelse att se Mary J Blige på scen.
Hon beter sig precis som hon vill, dansar helt på känsla, utan koreografi, och håller orimligt långa, extremt självutlämnande mellansnack. Det känns inte som att vara på konsert, det känns som att vara i kyrkan.
Mary J Blig e berättar om sitt liv, rakt och öppet, och vi tar in varje ord hon säger och smakar på det som ett årgångsvin.
Ingen annan sångerska i dag har samma totala trovärdighet som Mary.
Hon inleder med en lång kavalkad av gamla hits. "You remind me", "Real love" och "You bring me joy" är allt som behövs för att New Yorks i vanliga fall så reserverade r&b-publik ska släppa alla hämningar och skrika, hoppa, dansa som fulla svenskar på charter.
Men det är först när hon drar ner på tempot, viskar "low, low" till kompmusikerna, sätter sig ensam på en barstol mitt på scenen, tänder stearinljusen och ger oss sina allra vackraste, mest personliga ballader, som det blir riktigt gudomligt.
När Mary sjunger "Not goin" cry", "Sweet thing", "I"m going down" och "Everything" får hon alla sex tusen människor i Radio city music hall att kännas som en familj. Hon är en soul-psykolog som lockar fram smärtan och sorgen inom hos alla, definierar den, sätter ord på den och gör den möjlig att hantera.
Hon sjunger låt efter låt om hur hon blivit sviken, lämnad, gått ner sig i droger och sprit, men alltid kommit tillbaka, lite starkare.
När allt kulminerar med hennes senaste två singlar, "Family affair", där rapparen Jadakiss hoppar in på scenen, och den nya partyremixen av "No more drama" syns det att Mary för första gången i sin karriär är lycklig.
Mary kommer till Globen i Stockholm den 3 april, och det är den enda konsertbiljett du verkligen behöver i år.
Hon är vår tids största sångerska, och hon har aldrig varit bättre än just nu.
Martin Gelin (noje@aftonbladet.se)