Nya ”Matrix”-uppföljaren är mest metanördig
Uppdaterad 2021-12-25 | Publicerad 2021-12-22
The Matrix resurrections
Regi Lana Wachowski, med Keanu Reeves, Carrie-Anne Moss, Yahya Abdul-Mateen II, Jonathan Groff, Jessica Henwick, Neil Patrick Harris.
FILMRECENSION. Efter 18 år kommer det en uppföljare.
Men ”Matrix”-universumet är sig likt.
SCI FI. Med sin blandning av action, serietidningsberättande, science fiction, cyperpunkteorier, asiatisk martial arts, extrema och snyggt designade kläder och stilbildande effekter, främst den så kallade bullet time-effekten, är det helt klart att den första ”Matrix”-filmen (1999) var en av modern films mest nyskapande.
Uppföljarna (båda kom 2003) hade inte mycket mer än en häftig biljakt och Neos (Keanu Reeves) slagsmål med hundra likadana agent Smith (Hugo Weaving). Och det pretentiösa tankegods bröderna Wachowski bjöd på, kändes allt tunnare för varje film.
Nu definierar sig bröderna som systrar och en av dem har gjort en film som lika gärna kunde ha hetet ”The Matrix recycled”. För här bjuds inte på något nytt, även om effekterna i dag är bättre än för ett tjugotal år sedan.
Man grottar nördigt ned sig i metaskämt i en Matrix-värld där det är ett helsike att hålla ordning på om personerna befinner sig i den verkliga eller den digitala världen. Jag gav upp… Eftersom Neo, Trinity (Carrie-Anne Moss) med flera har övernaturliga förmågor och kan stoppa kulor och tål hur mycket stryk som helst, blir det ju sällan särskilt spännande. Mer snyggt att titta på och efter ett tag mest tjatigt.
Filmen visas på bio.