Tunn och kapad nyinspelning av Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna”
Guldet blir till sand i nya filmatiseringen
Uppdaterad 2021-12-25 | Publicerad 2021-12-22
Utvandrarna
Regi Erik Poppe, med Lisa Carlehed, Gustaf Skarsgård, Tove Lo, Sofia Helin, Kerstin Linden, Laurence Kinlan.
Om man tänker bort Vilhelm Mobergs romaner, Jan Troells filmer och den fantastiska musikalen ”Kristina från Duvemåla” - då kan det här likna en välspelad och proffsig film. Men som tolkning av Mobergs välbekanta verk saknar den alldeles för mycket. Snygg, men inte gripande.
DRAMA En fattig bondefamilj lämnar Sverige 1849 för att försöka få ett bättre liv i Nordamerika. Huvudpersonerna heter Karl Oskar och Kristina. Grundhandlingen är tagen från Vilhelm Mobergs romaner.
Men det här är inte Mobergs berättelse. Det är en slaktad koncentration av hans historieskrivning.
Borthuggna är viktiga personer som Karl Oskars bror Robert och Kristinas morbror Danjel. Det tomrummet påverkar även porträtten av Karl Oskar och Kristina, vars liv och handlingar färgas av de som står dem nära och är med om resan.
Den drömmande äventyrlige Robert är viktig i originalet. Även predikande Danjel vars familj tvingas lämna Sverige på grund av sin tro. Ett av de viktigaste skälen för de som utvandrade från Sverige på den tiden. Ulrika, som i Mobergs böcker är en del i morbror Danjels församling, hängs mer slumpartat på huvudpersonerna i nya filmen.
Det här är inte den Kristina som Liv Ullmann spelar i Jan Troells filmer, och som sjunger ut sina känslor i ”Kristina från Duvemåla”. Musikalen ger ett mer fylligt porträtt av hennes hårda liv och hemlängtan. Bitvis går det inte att känna igen Mobergs Kristina i nya filmens manus. Nytolkningen ger henne en period som snipigt dömande kristen; hon blir ovän med Ulrika och stoppar sin dotter Märta från att gå i skolan.
De fyra romanerna är på över 2 000 sidor. Jan Troell gjorde två långfilmer, på drygt sex timmar. I hans version blev tiden och tempot en del av historien. Långa arbetsdagar, långa vandringar, långa resor. Troells filmer rör sig sakta. Han berättar i bilder, låter kameran dröja i naturen. Det är en skildring full av tålamod och envishet. Väntan. Tiden känns.
Bara smulor finns kvar
Den här ”Utvandrarna” är två och en halv timme. Väldigt, väldigt mycket har tagits bort, annat har gjorts om, en del lagts till. År suddas bort från Kristinas liv. Filmen inleds när de lämnar gården, och i tillbakablickar minns Kristina det slitsamma livet i Sverige. Det grinigt strikta prästparet Petrus och Judit dyker nu upp redan på båten över Atlanten, och får en större plats i historien. Dramatiken när Lill-Märta är försvunnen har flyttats till tågresan från New York.
Skådespelarna är bra. Gustaf Skarsgård och Lisa Carlehed bär de största rollerna. Tove Lo gör en imponerande debut som Ulrika: i ilska, lycka och besvikelse. Trovärdiga bilder av 1800-talsmiljöerna.
Erik Poppes film är skickligt gjord, men som tolkning av Mobergs klassiker om ett kollektiv är den tunn. Det ålderdomliga språket är borta. Brevväxlingen med Sverige är borta. Hade rollfigurerna hetat något annat kunde vi se filmen med andra ögon, men den lanseras med ett mycket välbekant varumärke. Filmaffischen utlovar Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna”. Sista brevet till Sverige. Det här är en annan Kristina. Bokstavligen ett annat brev.
Mobergs romanvärld har gott om minnesvärda personer och gripande öden, en rik fiktion grundad i verkliga händelser. Av detta finns bara smulor kvar. Åh, Kristina. Guldet blev till sand.
VISSTE DU?
Vilhelms Mobergs fyra romaner gavs ut mellan 1949 och 1959. Lång väntan på finalen. Jan Troells filmer kom 1971 och 1972.