Man blir ju förbannad av Insidious: chapter 3
Uppdaterad 2015-06-30 | Publicerad 2015-06-05
Så många 
får den
SKRÄCK Den första ”Insidious”-filmen var inget mästerverk men ganska bra. Den andra var knappt godkänd.
Den här tredje blir man bara förbannad av.
James Wan har haft vett att kliva ur regissörsstolen och lämna över till Leigh Whannell, som skrev manus till de två första filmerna.
De tidigare huvudrollsinnehavarna Patrick Wilson och Rose Byrne har också dragit, och lösningen på det problemet stavas förstås prequel.
Så, ”Insidious: chapter 3” utspelar sig alltså några år före händelserna i första filmen, och handlar om hur mediet Elise Rainier (Lin Shaye) motvilligt går med på att hjälpa en präktig tonårstjej (Stefanie Scott) som har försökt ta kontakt med sin döda mamma men i stället har fått en skinntorr demon med syrgasmask och kladdiga fötter från dödsriket ”the further” på halsen.
Manuset, humorn, skrämseleffekterna, den träaktige Dermot Mulroney som pappa – närmare bestämt allt och alla – missar målet i den här tandlösa historien.