von Sydow: Jag blev rörd

Magnus Sundholm

Stjärnan om filmen som ger honom en Oscarchans

HOLLYWOOD. En rollfigur utan repliker.

I går gav det Max von Sydow hans andra Oscarsnominering.

– Jag blev mycket rörd av manuset och det händer inte ofta, säger han när Nöjesbladet som enda svenska tidning träffar honom i Los Angeles.

I ”Extremt högt och otroligt nära” spelar von Sydow, 82, en man som bara kommunicerar med omvärlden genom skrivna kort.

”Underbar historia”

Oscarsakademin blev så rörd av rollporträttet där han stöttar en nioårig pojke på jakt efter ett meddelande från sin förolyckade far att den nominerade honom till filmvärldens finaste pris.

– Det är underbart. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är stum, skrev von Sydow på ett kort efter nomineringen i går.

Men när Nöjesbladet träffade honom hade han inga problem att prata.

– Skådespelare som nått någon form av framgång erbjuds hela tiden samma typ av roller, vilket jag drabbats av. Därför var det ett nöje att läsa ett manus som inte hade något med präster eller koncentrationsläger att göra. Jag tycker att det är en underbar historia.

I filmen har du en motspelare (Thomas Horn) som inte har gjort det här förut.

– Han är en briljant liten pojke. Vi träffade honom innan inspelningen och han lärde sig mycket snabbt. Jag var mycket imponerad av vad han gjorde.

Inga repliker

Minst lika imponerande är von Sydow som i filmen uttrycker massor utan repliker.

– Han har tankar och reagerar på det han ser och hör. Vad jag försöker göra i varje scen är att komma på vad den här rollfiguren vill göra när han går in i ett rum, varför han går in i rummet och vad han vill uppnå medan han är där.

Samtidigt som du hyllas är stumfilmen ”The artist” nominerad. Ser vi en ny trend här?

– Jag skulle inte jämföra dem alls. I en stumfilm kan man inte prata. Jag spelar en man som valt att inte prata. Men det är lustigt att båda filmerna är aktuella samtidigt.