”Violette” är alldeles för redovisande
Publicerad 2015-01-16
Så många 
får den
DRAMA. Författaren Violette Leduc bröt tabun när hon skrev rått och ärligt om egna erfarenheter som lesbiska internatskoleaffärer, självömkan, abort och skulden det inneburit att födas som oäkting i Frankrike i början av 1900-talet. Känslan av att vara oälskad och desperat. ”Violette” är indelad i kapitel, döpta efter några av de människor som påverkade Leduc och spelade en stor roll i hennes liv i olika skeden. Maurice Sachs, Jean Genet, Simone de Beauvoir... Den sistnämnda mötte hon fattig och kärlekslös i Paris efter andra världskriget – och hon blev så småningom de Beauvoirs protegé och vän.
Som nästan alltid när det kommer till filmer om intressanta människor är människorna långt mer intressanta än vad de ofta pliktskyldigt redovisande filmerna blir. De få rader ur Leducs verk som läses upp här och där i filmen säger också på några ögonblick mer om Violette Leduc än vad resten av filmen gör.