”Charmören” – lyhört och vemodigt om desperation och tvivelaktiga metoder

Karolina Fjellborg

helskärm

FILMRECENSION Ardalan Esmaili imponerar i Milad Alamis eleganta långfilmsdebut ”Charmören”, om en iransk man som försöker ligga sig till ett uppehållstillstånd.

Charmören

Regi Milad Alami, med bl a Ardalan Esmaili, Soho Rezanejad, Lars Brygmann och Susan Taslimi.

DRAMA Ardalan Esmaili, som har gjort stort intryck hela våren i C Mores spänningsserie "Gråzon", fortsätter att imponera i Milad Alamis "Charmören". En vemodig berättelse om en iransk man med utvisningsångest och tvivelaktiga metoder, kryddad med en nypa thriller i noir-toner.
Esmaili spelar Esmail, som lever i Danmark sedan en tid tillbaka, men hotas av utvisning och därför, allt mer desperat, tillbringar kväll efter kväll ute på krogen. Där kopplar han mekaniskt på charmen i hopp om att få följa med ännu en kvinna hem, för att till slut, kanske, lyckas ligga sig till att få stanna i landet. Genom att kroka fast någon i ett seriöst förhållande som myndigheterna tror på.
När han under en av alla dessa kvällar träffar dansk-iraniern Sara (Soho Rezanejad), som omedelbart förstår vad han håller på med, uppstår snart riktiga känslor, och genom henne får han också kika in i det nya landets iranska gemenskap. Men Esmail har både hemligheter och mer bokstavliga lik i garderoben – och situationen blir allt mer förtvivlad.
En lyhörd, moraliskt komplicerad, elegant fotad och skriven långfilmsdebut, som portionerar ut information och balanserar tittarens sympatier med behärskning och fin fingertoppskänsla.