Nu vill vi betala för musik – igen
Publicerad 2012-08-03
Ny undersökning: Konsumenterna under 30 är tillbaka igen – tack vare smartphones
För många unga är cd-skivan en obekant plastfossil.
Nu visar en ny undersökning att fler och fler under 30 år streamar sin musik – och att de dessutom är villiga att betala för den.
– Vi har fått tillbaka den unga musikkonsumenten, säger Ludvig Werner, vd på skivbranschorganisationen Ifpi.
I början av 2000-talet stod larmrapporterna kring musikbranschen som spön i backen.
Infekterade fildelningsbråk och vikande försäljningssiffror avlöste varandra.
Nu verkar trenden ha vänt.
Andelen svenskar som längt eller städat undan sin cd-samling ökar hela tiden – men det gör betaltjänsterna på nätet också.
”Nyckeln till det här”
Under första halvåret ökade musikförsäljningen i Sverige med 30 procent, jämfört med samma period förra året.
– Smartphonens ökning tror jag är nyckeln till det här. Det kostar att få access i mobilen till musiktjänsterna, säger Fredrik Nyström, Sverigechef för musiktjänsten Wimp.
Unga vill ha musik i sina mobiltelefoner. Och 7 av 10 svenskar under 30 år kan tänka sig att betala för en musiktjänst.
Det visar en ny undersökning gjord på uppdrag av musiktjänsten Wimp, som Nöjesbladet i dag kan presentera.
Bland hela befolkningen säger nu 1 av 3 ja till att betala, 1 av 3 säger ”det beror på tjänsten” medan 1 av 3 säger blankt nej. Utvecklingen betyder att pengarna numera rullar in även från musiktjänsterna.
– Det är tydligt i de senaste periodernas statistik att pengarna inte fanns där i början, men nu finns det mycket pengar. Det som främst kommer fram i undersökningen är att man har fått tillbaka den unga musikkonsumenten, vilket är jätteviktigt, säger Ludvig Werner, vd på Ifpi (International federation of the phonographic industry), skivindustrins branschorganisation.
I andra sammanhang kan man ofta se att betalningsviljan ökar med åldern, men i fallet musikstreaming är resultatet tvärt om. I de yngsta åldersgrupperna vill så många som 67 procent betala, och siffran har dessutom ökat betydligt senste halvåret.
En del av vardagen
– Egentligen tror jag att det handlar om att om du är ung i dag så är användandet av strömmande musiktjänster en del av den sociala vardagen på samma sätt som Facebook och Twitter. Om du ska ingå i en musikalisk gemenskap, och då ska man använda en av de strömmande musiktjänsterna som finns, säger Ludvig Werner.
För att locka ännu fler kunder finns det strategier inom branschen. Wimp:s fall satsas det mycket på redaktionellt material. Konkurrenten Spotify har gjort det möjligt för tredjepartsutvecklare att skapa appar till deras tjänst.
– Wimp har en redaktion där det sitter folk som föreslår vad folk ska lyssna på för att det ska bli lättare att hitta musik man gillar. Det tror jag på, säger Fredrik Nyström.
1/3 villiga att betala för musik
Marknadsundersökning görs två gånger om året. Den genomförs av Respons Analys.
Andelen som säger ja till betalning ökade de senaste sex månaderna från 29 till 36 %
Endast 12 procent i gruppen under 30 år säger blankt nej till att betala. 21 procent säger att det beror på tjänsten. Betalningsviljan sjunker med åldern men även i gruppen 30-39 säger sig över hälften vara beredd att betala.
I juniutgåvan av undersökningen frågade man om svenska folket är beredd att betala extra för tilläggstjänster. 6 av 10 säger ja till att betala för någon form av tilläggstjänst, antingen det är mobilanvändning, offlineinnehåll, bättre ljudkvalitet, musikvideos, konsertbiljetter eller annat fanmaterial.
Fotnot: Undersökningen genomfördes av Respons Analys på uppdrag av Wimp under juni månad och baseras på ett representativt urval av internetanvändare över 16 år med cirka tusen respondenter.