Får SD kulturministerposten? "Inte otänkbart"

En tydlig kulturpolitisk skiljelinje mellan blocken går vid public service som kristdemokrater och sverigedemokrater vill skära ner. Men när det gäller kulturpolitiken i stort är det fortfarande Sverigedemokraterna det parti som sticker ut.

Kulturpolitiken brukar inte avgöra valet. Tidigare studier har visat att kulturfrågorna inte ens har kvalat in bland de 15 främsta valfrågorna för politikerna, framhåller Roger Blomgren, professor vid Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås. Inte heller väljarna lägger sina röster med teater, musik eller bibliotek i åtanke.

– Kulturen brukar inte ens få två procent när man frågar vilken fråga som avgör vad man ska rösta på. Det kan vara ännu lägre, säger Roger Blomgren.

En förklaring – menar han – är att kulturpolitiken i slutändan kommit att handla mer om ”konstnärspolitik” – det vill säga om hur konstnärerna ska stödjas.

– Det är inget fel i det, men det gör att medborgarfokus försvinner. Ungefär som att skolpolitiken enbart skulle handla om lärarnas väl och ve när det är mycket större än så.

Nationellt kitt

Det betyder inte att det saknas kulturpolitiska skillnader mellan partierna och blocken.  I TT:s kulturpolitiska enkät presenterar Sverigedemokraterna en helt egen syn på kulturen som ett sammanhållande kitt för nationen.

Tidigare SD-förslag om att lägga ner Världskulturmuseet i Göteborg och Unga Klara i Stockholm kvarstår, enligt partiets kulturpolitiske talesperson, Bo Broman.

SD vill även sänka anslaget till studieförbund och folkbildning med en miljard eftersom man menar att regeringen höjt anslagen i integrationssyfte, något som SD är emot. Man vill också krympa anslagen till samtidskonst och konstnärer och i stället satsa på att ”värna, vårda och visa den svenska kulturen”, enligt Bo Broman, för att befolkningen ska kunna ”samlas kring gemensamma normer” och ”hålla ihop”.

För SD är kulturen ett slags politiskt perspektiv som handlar om nationens överlevnad, konstaterar Blomgren.

–  Man ska skydda det svenska, men mot vad då? Vi är ju inte krig just nu, men inom SD kan det upplevas som så.

Minst betydelsefullt

Trots försäkringar om motsatsen från M och KD tror Sofia Lindström Sol, även hon verksam vid Centrum för kulturpolitisk forskning, att just uppdraget som kulturminister skulle kunna gå till SD vid en borgerlig valseger.

– Det är inte alls otänkbart, det är trots allt det departement som kanske är minst betydelsefullt för de breda lagren i Sverige. Jag tänker mig att om de skulle få en ministerpost, vilket de naturligtvis vill ha, så blir det kanske där.

Medan MP sticker ut som det parti som vill lagstifta om både skolbibliotek och kulturskola lyfter Sofia Lindström Sol fram C:s nationella kulturhuvudstadsår och KD:s fritidskort för barn och unga som exempel på politisk innovation.

– Men anledningen till att barn inte går på kulturskolor är kanske att de känner att ”det här inte är för mig”. Det här är ett svårpenetrerat problem och mer komplext än att man inte har råd.

Slaget om public service

Vad skulle då ändras vid en borgerlig valseger? Framtiden för public service framstår som en potentiell konflikthärd, konstaterar Sofia Lindström Sol. S och MP vill båda ha ett brett och grundlagsskyddat public service medan KD och SD vill se ett ”smalare”.  M i sin tur vill ”stärka public services kärnuppdrag”.

Sofia Lindström Sol tycker att att KD och kanske M har närmat sig SD i synen på public service samtidigt som KD betonar att utbudet även i fortsättningen ska vara tillgängligt för nationella minoriteter.

– Vi kommer förmodligen att se ett förändrat public service med mindre innehåll och färre anställda, förmodligen också en utarbetad kulturkanon vid en borgerlig valseger,  säger Sofia Lindström Sol.

Behålla legitimitet

Roger Blomgren är dock mer skeptisk till förändringstakten. Även om Moderaterna tidigare har velat överlåta underhållningsprogram till de kommersiella kanalerna är det inte säkert att man skulle driva en sådan linje nu, framhåller han.

–  Dagens public service har ju både ett ben i smalkulturen och i den populära kulturen, det har man ju haft medvetet, det har handlat om legitimitet. Alla ska vara med och betala och då är det svårt att behålla legitimitet om man inte får något roligt att se på – ”Melodifestivalen”, ”På spåret” och sådana program.

Liberalerna är till skillnad från M, KD och SD emot att införa en statlig kulturkanon med rekommenderade verk för exempelvis skolelever.

– Det är ganska tydligt att liberalerna är mycket närmare de rödgröna än de borgerliga när det gäller kulturpolitik. Gud, så svårt det måste bli för dem vid en borgerlig valseger, säger Sofia Lindström Sol.