Hiphopen från den goda sidan
Publicerad 2012-08-12
”We came to paaartay!” ropar Common och partaj blir det.
Chicago-rapparen är här för att ta det tillbaka till den gamla skolan och i eftermiddagssolen på största scenen för en publik med förhållandevis få true niggaz är det precis rätt strategi.
Sjunger om sina barn
Common levererar feelgoodhiphop brygd på cool soul och ännu coolare funk, har ett The Roots-musikaliskt band med en keyboardist som kallas för Smurf.
Slottsskogen dansar när Lonnie Rashid Lynn Jr, som han egentligen heter, sjunger om sina barn och att växa tillsammans. Jublet stiger när Fatima från Lund får komma upp och dansa och, eh, torka svett från 40-åringens flint. För att inte tala om när han slänger sig på scengolvet och breakdansar lite.
Common är kanske inte längre den hippaste katten men det här är hiphop från den goda sidan, inte minst när han ger sig ner till publiken och freestylar snyggt om Göteborg och Way Out West-aktuella kollegan Jean Grae, som en hyllning till sin förlorade soul brother J Dilla.
Pratar i telefon
Han får ett fejksamtal från en vän på scen, för att ha en ursäkt att berätta den mörka rättegångshistorien ”Testify”.
Men mest handlar det om att rocka nonstop, i hits som ”Punch drunk love”, ”Celebrate”, ”Go!” och ”Universal mind control”.
Och det är på det hela taget väldigt trevligt.
Common
Scen: Flamingo. Bäst: ”The light”. Sämst: Vet faktiskt inte, till och med bassolot är kul att lyssna på.