Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Peter Jöback är nya fantomen på operan

Publicerad 2012-03-19

”Nu har jag börjat fatta hur coolt det här är” – jubileum och musikalvärldens största roll

Under ett kvarts sekel har musikalen spelats på West End i London.

I kväll har 25-årsjubilerande ”Phantom of the opera” nypremiär – med Peter Jöback i huvudrollen.

– Det här är ett av mina största äventyr i livet någonsin.

Centrala Covent Garden är som en smältdegel av Londons mest attraktiva sidor.

Ett folkligt myller bland pubar, torgunderhållning, historisk arkitektur, enkla gatuförsäljare och trendsäkra moderna klädbutiker.

Härifrån, förbi Trafalgar Square med Big Ben bara ett ögonkast bort, är det en vacker och tio minuter lång promenad till den ansedda teatergatan Haymarket.

Har tränat varje dag

Fram till augusti är det här Peter Jöbacks gångväg till jobbet. I kväll har han premiär med huvudrollen i Andrew Lloyd Webbers succéepos”Phantom of the opera” på anrika Her Majesty’s Theatre.

– Nu har jag kommit till rätta här och har börjat fatta hur coolt det är att jag har fått den här rollen. Det är musikalvärldens största manliga roll, den görs på den här teatern och det är 25-årsjubileum. Det är en en jättestor utmaning, säger Peter Jöback på ett kafé tvärs över gatan från den förgyllda teatern.

Det är fyra veckor sen han lämnade Sverige. Efter att varje dag sen årsskiftet ha sjungit igenom hela föreställningen hemma i villan på Värmdö var det dags att på plats repetera in sin största roll någonsin.

– Första veckan var jättekul, alla var så oerhört positiva. Jag seglade på moln. Sen började givetvis svårigheterna komma. Då börjar man tänka att nej, det kommer att gå åt helvete. Men jag är verkligen väl omhändertagen och alla är jättenöjda.

Allvaret, tyngden och det komplexa i rollen har sakta smugit sig på.

Trixiga utmaningar

– Jag tror ingen fattar vilken jävla utmaning det är att göra det här. Det är inte som när man gör en föreställning hemma när man repar med tre veckor med orkester. Senaste tiden har största utmaningen varit all teknik. Jag hade ingen aning om att han skulle vara illusionist också. Upp och ned i luckor, springa, skjuta eld, en massa tekniska grejer och teatertrix, säger Peter och skrattar.

Hösten 2011 blev intensiv för Jöback. Den franska plattan ”Livet, kärleken och döden” och filmen om hans franska alter ego släpptes, han dök upp i SVT-serien ”Med hjärtat som insats” och gjorde konserter i Berwaldhallen med Radiosymfonikerna. Allt det efter flera år då Peter bara blivit mer och mer personlig i sin musik.

Rollen som Fantomen markerar en kursändring.

– Det är precis rätt tajmning. Jag behövde den där soulsearching-resan med musiken för att det var det bästa sättet att närma sig det på. Nu fyller jag 40 och vill göra något nytt. De här fem, sex kommande åren tror jag kommer att kretsa mycket kring teater och med skivor som i så fall låter lite bredare och är mer åt entertainer-hållet. Jag vill inte vara lika självbiografisk framöver. Jag är rätt trött på min egen historia, det är klart nu, säger han.

Nu använder Jöback sina terapikantade erfarenheter från musiken för att gestalta en av musikalvärldens största ikoner.

Webber: För snygg

– Mitt mål är att göra honom mänsklig. Jag känner verkligen igen mig mycket i den här karaktären. Utanförskapet. Om han har ett deformerat ansikte och egentligen inte alls är den personen så har jag många gånger känt att jag inte passar till hur jag ser ut. Jag har också jagat min karriär och jobb så det nästan har blivit som en drog för mig. Det kan jag känna igen i hans längtan efter bekräftelse och det vackra hos Christine.

Avstampet till Peters nya West End-roll kom när han spelade ”Cabaret” i Stockholm, hans första musikalroll på flera år.

Han reste till New York för att ta det lugnt men började göra auditions, bland annat för ”Phantom of the opera”-uppföljaren ”Love never dies” på Broadway.

Efter åtta provspelningar blev Peter till slut kvar som en av fyra killar som var möjliga för huvudrollen. I hela USA. Jöback fick träffa ett 25 personer stort entourage – allt i från pressansvariga till självaste Andrew Lloyd Webber.

Då tyckte Webber att Jöback var för snygg. Det blev ingen roll.

– Jag sa att jag ska ju ändå ha en mask och han skrattade, säger Peter och fortsätter:

– Då kände jag verkligen att jag måste ta tag i musikteatern. Jag fick självförtroende. Om det går så här bra här så måste jag fortsätta. Jag vet inte om det var för att han såg mig där men efter det hörde de av sig till mig om den här rollen.

Du har spelat ”Miss Saigon” och ”Häxorna i Eastwick” på West End tidigare. Känner du mer trygghet i att vara i London den här gången?

– Ja, nu är jag grundad och har hittat mitt hem i Sverige. Det här en del av mitt liv nu, förut var karriären allt. Därför känner jag mig tryggare. Jag känner mig modig och stolt att jag gör det här och spänner bågen mer än jag gjort tidigare. Det är bland det största jag har gjort i mitt liv. Och det är precis det här jag ska göra nu.

Det här är Peter

Namn: Peter Arne Jöback. Ålder: 40. Yrke: Sångare och artist. Bor: London och Värmdö utanför Stockholm. Familj: Gift med Oscar. Inkomst: 487 400 kronor (taxeringsår 2010). Aktuell: Gör huvudrollen i 25-årsjubilerande ”Phantom of the opera”, som han ska spela på Her Majesty’s Theatre i Londons West End under det kommande halvåret. Musikalen har nypremiär i kväll.

Peter Jöback om …

x ... bemötandet från musikalvärlden 2012:

– ”Kristina från Duvemåla” och ”Miss Saigon” och det jag gjorde här ekar fortfarande kvar. Folk tycker det är roligt att just jag kommer hit och säger att det är en ära. Det känns skitkul. Sverige är så långt bort.

x...framtiden:

– Jag vill jättegärna ha barn, det är väl det enda. I karriären så är det att göra några teaterroller, och göra en riktigt bra vuxen skiva som underhåller.

x... att göra en brittisk roll:

– Den verkligt stora utmaningen var att lära mig uttal, de roller jag har spelat här tidigare har ju varit amerikanska. Men jag har gett mig fan på att öva nu. När jag åker hem i september ska jag kunna göra en riktigt bra brittisk accent.