Lillasyster i tårar efter sista spelningen på Sweden Rock

”Kommer aldrig få vara med om det här igen”

Stina Dahlgren

NORJE. Publiken grät när Lillasyster hade sin sista spelning någonsin på Sweden Rock.

Efteråt rann tårarna även på flera medlemmar i rockbandet.

– Jag tittade upp på kullen och det var mer folk än vad jag har sett någonsin, jag är tacksam för att vi fick göra det här på det här sättet, säger basisten Andreas Bladini.

Nyligen meddelade bandet Lillasyster att de lägger ned. Årets turné blir den sista de gör ihop.

Aftonbladet följde med när de hade sin allra sista spelning på Sweden Rock.

Förberedelserna i logen

– Välkomna in till glamouren.

Ian-Paolo Lira, 44, trummis i Lillasyster, visar oss in till logen.

Aftonbladets team har eskorterats in till artisternas område på Sweden Rock. Ingen journalist eller fotograf får gå omkring här fritt utan måste släppas både in och ut av ansvariga.

helskärm

Här är det tystare än ute på festivalområdet. På vägen in till Lillasysters loge passerar vi E-Type som sitter tillbakalutad i en soffa. Han behöver inte slåss om sittplatser på hårda, smutsiga bänkar som besökarna ute på festivalområdet.

I Lillasysters loge är det däremot rätt trångt. Den ligger i en vit barack bredvid flera andra.

– Det blir inte roligare än så här, säger gitarristen Max Flövik, 46, och skrattar.

– Vi är ju inte ett av de större banden här med tanke på att vi har ett halvt kylskåp, ett helt bord och en spegel, säger Martin Westerstrand, 50, sångare i Lillasyster.

På det hela bordet står en halvdrucken Red Bull, en öppnad flaska rödvin och en tom vodkaflaska. Alldeles nyss tömde en i Lillasysters team ut vatten från flera Lokaflaskor. Han skulle göra ”specialvatten” sa han och kom tillbaka med en tom vodkaflaska och Lokaflaskor som på något märkligt sätt var fyllda igen.

Max Flövik står och sminkar sig framför spegeln i logen. Puder är viktigt säger han.

– Man kommer ju svettas, jag svettas redan.

I ett hörn står basisten Andreas Bladini, 45, och stretchar. När jag påpekar att det ser ut som en klassisk gubbstretch säger alla killar i kör ”vi är ju gubbar” och skrattar.

Bandets manager ropar på dem utanför logen. Bilarna, så kallade shuttles, som ska ta dem till scenen och deras allra sista spelning på Sweden Rock är här.

Det är dags att åka.

Shuttle till spelningen

Aftonbladet får åka i samma bil som Martin Westerstrand och Ian-Paolo Lira. De skojar och skrattar om ditt och datt.

– Det här är vårt sista gig på Sweden Rock någonsin i den här uppsättningen, säger Martin Westerstrand.

– Det är lite sorgligt, säger Ian-Paolo Lira.

De båda blir allvarliga.

– Nu när jag sa det så börjar jag känna det. Det var ju dumt, säger Westerstrand.

helskärm

Han och bandkollegan börjar prata om hur de ska avsluta spelningen. Sångaren brukar hamna i publikhavet.

– Ibland går det rätt vilt till, men det ska det ju göra. Blöder man inte efter ett gig så har man inte spelat ordentligt.

Bilen stannar till.

Vi är framme vid scenen.

– Det här är bitterljuvt, säger Westerstrand innan han kliver ur bilen.

Minuterna innan spelningen

Tiotusentals personer står och sjunger ”Du gamla, du fria” framför scenen. Det är Sveriges nationaldag och flera av de i publiken har gult och blått på sig.

helskärm

Lillasyster gör sig redo att gå på scenen.

Ian-Paolo Lira, Max Flövik och Andreas Bladini kikar ut på publiken bakom scenen.

– Nu blev jag jättenervös, säger Ian-Paolo Lira när han ser publikhavet.

Martin Westerstrand står längre bort. Blundar. Ser fokuserad ut. Han springer inte runt och kramas och pratar med folk som de andra i bandet.

Publiken skanderar sångarens namn.

”Martin, Martin, Martin”.

Lillasyster samlas i en ring. Det är dags att gå på. Tagga till.

– Vi är en blandning av Robinson-Robban och Pantera och ändå är det vi som ställer skåpet, för vi är Lillasyster, skriker Martin Westerstrand.

Bandet går ut på scenen till publikens jubel.

helskärm

helskärm

Spelningen

Martin Westerstrand och Lillasyster får hela publiken att hoppa samtidigt till låten ”Hårdrock”.

Det är enormt mycket glädje, men också tårar i publiken. När det närmar sig slutet står flera vuxna män, hårdrockare, och tröstas av sina fruar. Många här har följt Lillasyster sedan starten 2006.

Som han lovat avslutar Martin Westerstrand spelningen i publikhavet.

Resten av bandet dansar kongatåg av scenen.

Deras sista spelning på Sweden Rock är över.

helskärm

Tårarna efteråt

När vi träffar Lillasyster igen har de precis hunnit landa. Vi sitter i artistområdet igen, i soffan bredvid E-Type.

– På frågan hur de mår nu är svaren varierande.

– Fantastiskt, svarar Ian-Paolo Lira.

– Tom, svarar Martin Westerstrand.

Han fortsätter:

– Det blir för mycket för mig.

Max Flövik tar över när han märker att hans kollega inte klarar av att prata mer.

helskärm

– Vi har spelat här två gånger innan, men så vet man vad det är för gig i dag. Och jag tittar på mina bandkompisar på scenen och alla bara lipar.

Han tystnar och börjar gråta.

– Det är så jävla emotionellt.

Martin Westerstrand drar honom till sig och pussar honom på huvudet.

De gråter tillsammans.

helskärm

Alla i Lillasyster är märkbart tagna efter spelningen.

– Vi kommer ju aldrig få vara med om det här igen, säger Andreas Bladini.

Han fortsätter:

– Jag tittade upp på kullen och det var mer folk än vad jag har sett någonsin, jag är tacksam för att vi fick göra det här på det här sättet.

Martin Westerstrand säger att det inte räcker med att bara säga tack till fansen.

– Det här är ju inte bara ett minne för livet, för oss är det här livet.

Chatta om Sweden Rock: