”Ancient apocalypse” – här är allt du behöver veta
Populära dokumentärserien har fått hård kritik
Publicerad 2022-11-24
”Ancient apocalypse” gör succé på Netflix.
I dokumentärserien går Graham Hancock till attack mot etablerad forskning inom arkeologin.
Hans teorier får hård kritik på flera håll.
Dokumentärserien ”Ancient apocalypse”, som består av åtta delar på ungefär en halvtimme, hade premiär på Netflix den 11 november, och har blivit en ordentlig snackis.
I nuläget ligger den på listan över de 10 mest strömmade tv-serierna både globalt och i Sverige.
Vad handlar den om?
I serien reser författaren Graham Hancock runt jorden för att leta efter bevis för att en okänd och välutvecklad civilisation ska ha existerat under den senaste istiden, för ungefär 12 000 år sedan.
Hans teori är att civilisationen, som går att likna vid Atlantis, ska ha utrotats av en klimatkatastrof. De sista överlevande människorna ska dock ha fört vidare sina kunskaper inom lantbruk, arkitektur, astronomi, konst, matematik och mer avancerad samhällsstuktur till ”enklare” jägar- och samlarsamhällen.
Anledningen till att det saknas bevis för den här okända civilisationen är för att den antingen ligger under vatten eller för att den helt enkelt utrotats totalt i klimatkatastrofen, enligt Hancock.
Vem är Graham Hancock?
Graham Hancock vill inte beskriva sig själv som varken forskare eller arkeolog. Han betraktar sig i stället som en journalist som ”undersöker mänsklig förhistoria”.
Han har tidigare gett ut flera böcker där han argumenterar för samma teori som i ”Ancient apocalypse”. Ända sedan 1990-talet har han främst fokuserat på att skriva pseudovetenskapliga verk inom områden som arkeologi och historia.
Utöver det är han bland annat en återkommande gäst i Joe Rogans podcast ”The Joe Rogan experience”.
Hancock har studerat sociologi och under 70- och 80-talet jobbade han för flera brittiska tidningar, som The Guardian, The Times och The Economist.
Vad är kritiken mot ”Ancient apocalypse”?
Den mest grundläggande kritiken handlar helt enkelt om bristen på bevis för Hancocks teori, vilket arkeologen Flint Dibble lyfter fram i en artikel i The Conversation.
Han motsätter sig att serien överhuvudtaget kallas för ”dokumentär”, och beskriver det som en ”konspirationsteori i åtta delar”.
Arkeologen John Hoopes anser att innehållet i dokumentären inte har någonting med forskning och vetenskap att göra, säger han i Slate.
Problemet, tycker han, är dock att Hancock ofta presenterar innehållet som om det vore vetenskap, när så inte är fallet. Han är även kritisk mot avsaknaden av experter som kan bemöta Hancocks påståenden.
Dessutom har teorin, precis som teorin om Atlantis, kopplingar till vit makt-rörelsen, hävdar Dibble. Målet med dessa idéer är, och har varit, att beröva ursprungsbefolkningen på deras arv, och i stället tillskriva det till okända, vita personer, säger han.
Hancock har tidigare fört fram att det förlorade samhället ska ha bestått av vita människor, framförallt i boken ”Fingerprints of the gods” från 1995, men i dokumentärserien nämns inte rasfrågan överhuvudtaget.
I The Guardian frågar sig tv-kritikern Stuart Heritage hur serien kunnat få grönt ljus. Han kallar den Netflix ”farligaste” serie.
”’Ancient apocalypse’ måste vara ett tv-program gjort enbart för människor som gillar att skrika på en på Twitter”, skriver han.
Heritage påpekar också att att chefen för dokumentärt innehåll på Netflix råkar vara Hancocks son.
”Ärligt talat, vad är oddsen?”, skriver han.