Pröva gärna partyhattar nästa gång grälet från Mordor är i gång
Ida Söderberg om ”Gift vid första ögonkastet”
Jag vill vara vänligt inställd till ”Gift vid första ögonkastet”. Puttrigt och lika ångestdämpande som linjär-tv, som det ju är.
Och det i sig fyller möjligtvis någon sorts funktion, men känslan är att jag är 22 år och sitter på en förfest med löfte om att allt kan hända och så kommer man aldrig in på stället. Det blev ingenting av natten, på samma sätt blir det ingenting av den här konstlade kärleken.
Är SVT fega, har den befogade kritiken mot tidigare säsonger gjort produktionen ängslig? Jag tror det. Är experterna för väluppfostrade? Kanske, ingenting av vad de säger stannar kvar hos mig. Är paren för tråkiga ihop? Excentriker är de åtminstone inte.
Nej, jag är inte roligare själv, tack som frågar.
Vissa scener känns krystade, som om de spelas för kamerorna enbart. Ren teater. Jag säger inte att det är så, det är magkänslan som gör.
När det brinner till är minst sagt ljummet, präktigt, tillrättalagt.
Boken är det färskaste exemplet: Lina letar varningsflaggor i Alex lägenhet och hittar boken med skämt han köpt i Finland på en så kallad ”suparresa”. Ja, de minns man. Och vill inte påminnas om. Ayia Napa 2004 måste få vara överspelat.
Men Lina dyker ner i det förgångna, konstaterar att ”sånt här får man inte skratta åt”. Alex i sin tur ser ut att dyka ner i det välbekanta skambadet, och undergivet börjar han förklara att han faktiskt inte är den personen längre. Han borde ha sagt ifrån.
Sen har vi scenen när Alex ska lämna Lina. De har bråkat och äntligen kittlar det till. Men då löser de konflikten genom att ta på sig partyhattar. Absolut, pröva gärna den taktiken hemma nästa gång grälet från Mordor är i gång.
Ingen har heller glömt när Agust öppnar bildörren när Caroline kör och hon inbillar sig att de var nära döden. Hennes frustration är oavsett så timid och vänlig att jag undrar om det är jag som är argare är genomsnittet. Folk kanske är så här? Pratar om saker i stället för att slå i dörrar.
De två är hittills säsongens snackis.
Agust vill ha djupa samtal, Caroline verkar vilja krypa ur sitt skinn.
Jag förstår henne.
Särskilt festligt är det inte.