Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Frans, Frank

”Klart jag blir deprimerad”

Publicerad 2014-11-08

Uma Thurman om Sverigekärlek och den senaste graviditeten: Fruktansvärd

Uma Thurman höll sig ­borta från rampljuset.

Efter en jobbig graviditet och mycket tanketid mådde hon dåligt.

– Det var fruktansvärt, säger Hollywoodstjärnan.

När Uma Thurman, 44, besöker Stockholm passar hon på att träffa sina svenska, lite avlägsna, släktingar.

Skådespelaren har med sig sin mamma och två­åriga dotter på resan. På tors­dagen var det familjeträff.

– Jag bevittnade hur min mamma fullständigt förintade ett helt fat med kräftor. Ingen kunde förstå hur mycket hon lyckades konsumera. Hon tog väl igen för alla förlorade år, säger Uma Thurman.

Hon besöker Stockholm för att ta emot filmfestivalens hedersutmärkelse, men säger att hon egentligen behöver mer tid i stan, och kanske flyttar hit när barnen har blivit vuxna och gått ut skolan i New York.

Hittar prydnadsgäss

– Vad är det där? utbrister ”Kill Bill”-stjärnan utan gul latex när hon har filosoferat färdigt om Sverige och pekar på några prydnadsgäss i kardad ull som står i ett hörn på hotellet, där hon och hennes hov håller presskonferens.

– Min dotter skulle älska dem.

Senare försvinner en gås under armen på någon ur hovet, skuttandes i hälarna på Uma Thurman.

När tvååriga Luna kom till världen mådde Thurman pyton.

– Mina första två barn gick bra. Ibland har man hört att vissa kvinnor inte mår bra när de är gravida, men jag hade ingen aning om hur det var. Nu vet jag. Det var fruktansvärt, fråga vilken kvinna som helst som genomlidit en tuff ­graviditet, säger hon.

Efter förlossningen upphörde inte besvären helt.

– Jag mådde bättre efteråt, men det tog lite tid.

Med undantag för några korta filmprojekt har Uma Thurman tillbringat åren efter Lunas födelse hemma.

– Jag har lärt mig massor. Det är bra att reflektera, men ibland kan för mycket reflektion bli jobbigt, och jag är antagligen benägen att reflektera för mycket, säger hon.

Tid till att tänka ger ­henne ångest.

– Det är klart att jag blir deprimerad, blir inte du det? Men ibland måste man anstränga sig för att gå ­vidare. Stänga dörren, jag har aldrig testat det förut.

Ältat i överflöd

I åldrarna sju till 37 har Uma Thurman ältat och kritiserat sig själv i överflöd, berättar hon.

– Det fanns en tid då jag inte ens kunde se filmer jag hade varit med i.

Nu mår hon bättre, och satsar på att börja synas igen. På film och i tv.

– Jag är hoppfull, säger Uma Thurman.

Hyllas på festivalen

Namn: Uma Thurman.

Ålder: 44.

Bor: New York.

Familj: Tre barn, 16, 12 och 2 år gamla.

Aktuell: Med tv-serien ”The slap”. Handlingen kretsar kring vad som händer med en grupp föräldrar när någon slår någon annans barn.

- Det är ett intressant tema. När jag växte upp kunde någon slå sitt barn mitt i ett rum, inför alla, och ingen reagerade ens. Jag har definitivt fått en del slag, ­både privat och professionellt, säger Uma Thurman.

Mottar en bronshäst för Stockholm ­achievement award på Stockholms filmfestival. Festivalens motivering lyder:

”Sedan hennes allra tidigaste roller har Uma Thurman fängslat publik över hela världen med en omedelbar närvaro. Oavsett om hennes roller omges av sagolik fantasi eller hård råhet bottnar de ­alltid i en djup medmänsklighet som hon låter glimta fram genom varje replik.”

Uma Thurman om ...

... skvaller och paparazzis:

– Jag har lärt mig att ignorera det. Jag exponerar mina barn så lite jag kan. Nu har jag en 16-åring som vill upptäcka världen och börja livet, så hon får gå ut lite, men när de var små tog jag aldrig med dem till events eller röda mattor någonsin. Jag försökte hindra dem från att bli måltavlor.

... Sverige (Umas mormor var svensk):

– Jag betraktar mig som svensk och gillar Sverige. När jag berättar det säger alla alltid ”va?!”, men jag gör det. Jag har ingen stor familj i Amerika. Jag har en kusin på pappas sida och mina tre fantastiska bröder, men det är fantastiskt att se min mamma komma hem, hon fick aldrig göra det när jag växte upp.

... porr:

– Det är det enda jag skulle kunna tacka nej till. Det är inget som lockar och det finns ingenting jag skulle kunna göra som inte redan har gjorts. Antagligen mycket bättre.