Robyn – ett substitut för syret i New York
Läs Per Bjurmans krönika
NEW YORK. Det går inte att andas i den fullknökade, bastuheta lokalen.
Men än sen?
Robyn är, i all sin briljans, ett fullgott substitut för syre.
Skjortan klibbar mot ryggen redan under promenaden ner till elfte gatan och Webster Hall, för kvällen är en av sommarens varmaste och fuktigaste.
Men i jämförelse med det som väntar är den lilla förövningen ändå svalkande och uppfriskande.
Att kliva in i den ärevördiga gamla konsertlokalen är som att gå rakt in i en kompakt vägg av hetta, kondens och syrebrist.
Det är knakande, brakande fullsatt och dessutom så upphetsat att folk i princip klättrar på varandra för att komma närmare scenen. Jag har ju hajat att det är lite buzz kring Robyn i USA just nu, men att hon orsakar sån febrig iver kommer som en liten skräll.
En annan överraskning är den skyhöga kvoten bögar i publiken. Den svenskan stjärnan är uppenbarligen en gay-ikon här. Hur kommer det sig, det är hon väl inte back home, eller hur?
Men inte mig emot. Jag har alltid hävdat att det aldrig blir roligare än på ställen där det är mycket bögar och den tesen bekräftas med eftertryck när Robyn kliver ut på scenen.
Tror inte jag upplevt sån yster hysteri sedan dom visade Army of Lovers-videor på just en bögbar i New Orleans sommaren ... ja, vad var det, 1992.
I de tunga hitnumren, framför allt ”Dancing on my own” och ”With every heartbeat”, är dansen så våldsam att det sviktar betänkligt i den gamla Webster Hall-parketten, och den unisona allsången så dånande hög att det fladdrar i indianfjädrarna gossarna som står framför, eller snarare på, mig kvällen till ära hängt på sina näpna små huvuden.
Jag har svårt att stå still, jag med. Showen är väldigt, väldigt bra. Man kan inte låta bli att häpna över hur människan på en och samma gång kan vara så säregen, så modern – och så klatschigt lättillgänglig.
Att det inte går att andas gör inget. Som de säger i New York, numer:
I stället för syre – Robyn.
I går var det precis ett år sedan Willy DeVille lämnade oss. Saknaden har bara blivit större.
Leta på livetagningen av ”Heaven stood still” från Berlin på Youtube så vet du varför.
Att döma av preview-snuttarna är Martin Scorseses kommande HBO-serie ”Boardwalk Empire” något att se fram emot. Det trodde jag å andra sidan att även ”Treme” var, så vem vet.
I morgon får vi se roasten av David Hasselhoff på Comedy Channel. Bör bli vansinnigt elakt – och skoj