Trumps daimon är en avskyvärd padda – men vilket djur är din?
Följeslagare i djurform som personifierar vårt innersta väsen.
Om Philip Pullmans daimoner vore verkliga skulle det göra både livet och politiken mer intressant.
Fantasy, schmantasy – jag tillstår att jag vid fler än ett tillfälle har muttrat nedlåtande kommentarer om den populära genren. Jag har fnyst åt drakar och demoner och himlat med ögonen åt folk som läser George- RR Martin eller Philip Pullman medan jag minsann förkovrat mig i riktig och realistisk litteratur.
Men jag börjar förstå att jag kan ha haft fel, särskilt i fråga om den senare. Visserligen tycker Pullman själv inte att det är just fantasy han sysslar med, men ändå. När tv-serien ”His dark materials” baserad på Pullmans trilogi ”Den mörka materian” snart har premiär på HBO Nordic är jag framför-allt väldigt nyfiken på hur daimonerna kommer att se ut.
En daimon i Pullmans värld är en personifikation av människans inre, själen om man så vill, i djurform. Lydiga och tjänstvilliga människors daimoner tar ofta formen av en hund, friare typer ackompanjeras av fåglar.
Daimonerna följer sin människa tills den senare dör. Det är en trösterik tanke, eller en fasansfull tanke om det skulle visa sig att personifikationen av ens inre var exempelvis en dyngbagge.
Ändå är det roligt att fundera över vilken följeslagare man själv och de omkring en skulle kunna tänkas ha. Visst påminner mellanchefen på kontoret om en järv? Och mormor var allt en riktig pelikan, hon.
När Philip Pullman får frågan om vilket djur hans egen daimon skulle vara svarar han skata, för att de ”stjäl” saker liksom Pullman stulit, eller lånat, av litteraturhistorien. Och när han väljer daimon till Donald Trump blir det en ”avskyvärd padda”. Orättvist mot alla trevliga paddor i världen, kan man tycka, men om daimoner fanns på riktigt och alla kunde se dem skulle det onekligen kunna påverka vilka politiker vi väljer att rösta på.