Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Lennart, Leonard

”Klasse gav mig någon slags kraft”

Uppdaterad 2019-06-14 | Publicerad 2015-01-25

Ingessons sista ord fick Anders Limpar att vinna

Efter samtalet med vännen och fotbollslegenden Klas Ingesson där han uppmanades att ”vinna skiten” fick Anders Limpar ny styrka.

Till sist tog han hem finalen efter en sista utmattande vandring på Afrikas savann.

– Det låter konstigt men Klasse gav mig någon slags kraft som jag inte kan förklara, säger han.

Mitt under inspelningen av ”Det största äventyret” kom dödsbudet ute i Nepals djungler. Att vännen Klas Ingesson gått bort blev ett stort slag för Anders Limpar, 49, som sedan fann ny styrka och kämpade sig hela vägen fram till förstaplatsen.

”Lassi är bäst”

– Jag kom tvåa i ”Mästarnas mästare” och jag tänkte att ”fan ska man komma tvåa igen”. Kan man inte få gå och vinna en sån här grej? Jag trodde inte på det själv förrän de sa att jag hade vunnit och då kände jag så mycket glädje att jag började grina, säger han.

Det var med ett nödrop han kom med i toppen, då han redan i första deltävlingen i programmet inte lyckades stapla ett tillräckligt högt torn av stenar och åkte ut först. Inte förrän i den tredje deltävlingen knep han den sista finalplatsen.

– Jag är en stadspojke, jag har ingen erfarenhet av att vara ute i skog och mark för fem öre. Jag tycker inte om att tälta men jag har en god fysik och jag lärde mig mycket under resans gång. Men jag tycker fortfarande att Lassi är den bästa vildmarksmänniskan.

”Positiv energi”

Susanne Gunnarsson, 51, var enda kvinna i finalen men slogs ut av Limpar i frågesporten och missade toppstriden med en hårsmån.

– Jag hade glädjetårar i ögonen, när det stod klart att Anders vunnit. Han ger så otroligt mycket och har en väldigt positiv energi. Det enda jag får ångest av är att tänka på hur slut jag var under de två sista programmen.

Lassi Karonen, 38, håller med om att Limpar var en värdig vinnare men grämer sig fortfarande över att han lurade sig själv att gå i fel vinkel under den sista vandringen.

– Jag blev besviken, jag hade hoppats att det skulle gå bättre än vad det gjorde. Man är ju en tävlingsmänniska och jag upplevde att Anders tog fler chanser, vilket lönade sig.

Vilket är ditt värsta minne från inspelningen?

Anders Limpar:

- Självklart var det dödsbudet. Vi kom överens jag och Klasse att han skulle hålla ut, det säger man ju inte till en som har cancer men vi bestämde det han och jag. Annars hade jag dragit. Han var sämre än vad han sa till mig. Sedan var det heller inte så kul att vandra genom ett träsk med giftormar, men i jämförelse var träsket en bagatell.

Susanne Gunnarsson:

- Jag fick bältros sista tiden och kunde knappt ha på mig kläder för det gjorde så ont. Det enda minnet jag har från sista programmet är att jag är så trött både fysiskt och psykiskt. Jag hade inte den här energin som jag hade innan. Jag tänkte många nega­tiva tankar och det är inte likt mig.

Lassi Karonen:

- Det värsta var de långa nätterna när man bara låg och väntade på att dagen skulle komma. Det var kallt nästan varje natt förutom en av nätterna i Afrika.

Pelle Fosshaug:

- När Anders fick beskedet om Klas bortgång samtidigt som vi befann oss i en svår situatuion i djungeln. Jag tror Anders hade en ängel på axeln som lotsade honom genom finalen efter det.