Hon har gjort ett av årets bästa album
Håkan Steen om Courtney Barnett
Veckans bästa nyhet? Att Courtney Barnett släpper en ny version av sin debut ”Sometimes I sit and think, and sometimes I just sit”.
Det ger mig nämligen en ursäkt att äntligen få skriva om ett av årets starkaste album.
Att bestämma vilka skivor vi ska recensera varje vecka handlar mer än något annat om att välja bort, och det är alltid en plågsam process då det ges ut mer musik än någonsin.
Under extra släppintensiva perioder är det i regel de personliga favoriterna, skivorna med mindre akter på små bolag, som tvingas stryka på foten.
Av just den anledningen blev det aldrig någon recension av Courtney Barnetts debutalbum ”Sometimes I sit and think, and sometimes I just sit” när det släpptes i mars, trots att det finns få skivor som jag har spelat mer i år.
Så när 27-åringen från Melbourne meddelar att hon den 6 november ger ut en deluxe-utgåva av plattan, med sex extralåtar inspelade live i klassiska New York-studion Electric Lady, passar jag förstås på.
För ”Sometimes I sit and think ...” är verkligen en liten uppenbarelse i all sin anspråkslöshet.
Barnett skulle kunna beskrivas som en traditionell singer-songwriter i 90-talspoppiga indierockkläder men hon har en sensitivitet och detaljkänsla i låtskrivandet som lyfter henne över mängden.
Låtar som ”Dead fox” och ”Nobody really cares if you go to the party” är lysande pop men låter ihopslängda i en handvändning, så där som det bara gör hos de riktigt begåvade.
Ibland flödar orden fritt och målande: ”Taxidermied kangaroos are littered on the shoulders/A possum Jackson Pollock is painted on the tar”.
Men som bäst är Barnett när hon skriver små, vardagliga historier, och det är också sådana texter hon själv gillar bäst. För som hon sa i New York Times:
– Den där gången då du tappade din klocka i en gatubrunn kan mycket väl vara en avgörande vändpunkt i ditt liv.
Barnett spelade i en lagerlokal på Hisingen under Way Out West i somras, där alla nyanser drunknade i dåligt ljud och oroligt publiksorl, så hon borde givetvis snarast komma hit igen.
I väntan på det gläds jag åt att Barnett redan om en vecka släpper nya singeln ”Boxing day blues revisited”, ett slags epilog till albumets avslutningslåt ”Boxing day blues” och inspelad i somras med Jack White i hans studio i Nashville.