”Hjärnan känns helt torktumlad”

Jag försvinner djupare och djupare ner i transen.

Golvet försvinner under mina fötter, sinnet lämnar kroppen, ett livlöst skal sitter kvar i fåtöljen.

helskärm

Jag ligger på en gräsmatta under klarblå himmel och sjunker ner i jorden. Hör en avlägsen röst. Jag orkar inte lyssna. Låter mitt undermedvetna registrera orden utan att egentligen höra dem.

Kroppen känns fjäderlätt och blytung på samma gång. Som att någon torktumlat min hjärna, sparkat iväg den rakt ut i kosmos som en fotboll – och landat någonstans mellan ”Alice i Underlandet” och relativitetsteorin.

Rösten säger åt mig att inleda varje svar på hans frågor med ordet ”plupp”. Tänker jag inte alls göra, säger mitt logiska jag.

Men det är bara en viskning som försvinner ut i ett döende eko. Mitt undermedvetna tänker lyda.

Plötsligt börjar en klocka ticka. Den startar på ett och fortsätter upp till tio.

Då ”vaknar” jag.

– Vad heter du?, frågar hypnotisören.

– Plupphenrik, svarar jag.

Och garvar. Det är ju så fullständigt absurt och ologiskt.

Jag anstränger mig för att inte säga ”plupp” – förgäves.

– Var jobbar du nånstans?

– Pluppaftonbladet, hör jag mig själv säga.

Vill inte säga plupp – men jag måste. Som en tvångstanke lika stark som ett röksug.

Tillbaka i trans. Faller djupare och djupare ner i kaninhålet. Klockan tickar igen, jag vaknar.

– Vad är hett i nyhetsvärlden i dag?, undrar hypnotisören.

Min blick landar på en lampa i rummet. Den här lampan är ju sjukt intressant, tänker jag.

Det är något speciellt med den här lampan. Jag vet bara inte riktigt vad.

Och det är mitt jobb som reporter att ta reda på det.

– Om du fick välja mellan att skriva om ett bankrån eller den där lampan, vad skulle du välja?, frågar hypnotisören.

Mitt logiska jag fullkomligt skriker ”bankrån för helvete, om du vill behålla jobbet!”.

Men jag kan inte släppa tanken på att lampan döljer någonting riktigt intressant.

En pirrande förnimmelse av att jag sitter inne på ett scoop börjar bubbla inom mig.

Och vadå bankrån? Äsch, det är väl inget nytt under solen.

Jag väljer lampan. Med motiveringen ”folk rånar ju banker hela tiden”.

Det är smått skrämmande vad en torktumlad hjärna kan få för sig – med lite hjälp på traven, förstås.