Rickard Olsson efter premiärkritiken: ”Jag vill att det ska vara tramsigt”
Publicerad 2018-08-27
Efter tio års frånvaro har Rickard Olsson gjort comeback som programledare för ”Bingolotto”.
Och han får både ris och ros för söndagens premiär.
– Det är ju 2018, ”for fuck’s sake”, säger Rickard Olsson om kritiken.
I ett halvår har Rickard Olsson förberett sig på att återvända till Bingolotto. Och han medger att det varit nervöst.
– Det var jättepirrigt innan som det alltid är. Man vet ju inte hur det ska gå. Men vi hade jättekul på jobbet i går och folk var glada som spelemän runtomkring efteråt. Så det kändes skitkul, säger han dagen efter söndagens program.
På Bingolotto Facebookssida kommenterar tittarna Olssons insats. Många är nöjda med programledaren och gläds åt hans comeback. Samtidigt riktar flera kritik mot Rickard Olsson och menar att det stundtals bjöds på för mycket trams och att det gick för snabbt.
Rickard Olsson tar kritiken med ro.
– Jag vill att det ska vara lite tramsigt och det ska vara mycket energi. Jag vill att det ska snackas om Bingolotto igen, och jag vill att människor som tycker det är för långsamt och gammeldags ska få upp ögonen, säger han.
– Det ska vara nyfiket. Sen vill man ju inte tappa de som spelat länge, såklart. Att förnya det här formatet vill man ju göra. Gjuta ny energi i det, nytt syre. Det är ju 2018 ”for fuck’s sake”.
Panik efter missen
Med undantag för en miss när tvåans Bingolotto skulle gå igång, gick det mesta som planerat. Under en minut försvann alla lottonummer från tv-rutan.
– Då sitter man litegrann som en pinne i skiten, det var ingenting att göra, säger Rickard Olsson.
– Det var lite kaos bakom kulisserna. Men jag tycker det är lite kul när det inte går som det ska. Då går min hjärna igång och man kan hitta på lite grejer. I bästa fall hade väl Jessica (Andersson) fått köra en låt till.
I flygdrama innan sändning
Den största missen hände annars strax innan programmet, när Rickard Olsson satt på flyget till Göteborg.
– Det var lite läskigt. Vi åkte ner för landning, och när det är 300–400 meter kvar till marken hör man hur det låter och vi börja stiga igen. Då tänker jag: ”Vad fan, möter vi ett plan som lyfter? Kommer det smälla nu?”. Det var ju typiskt, när man ska börja nya jobbet att man ska dö just den dagen, tänker man. Och vad ska lottköparna säga?
Planet fick till sist ut hjulen, och de kunde landa tryggt och säkert.
– Det var en lättnadens suck när vi landade, konstaterar han.
Rickard Olsson som pendlar till Göteborg från Stockholm har dock inga planer på att byta flyg mot tåg nästa vecka.
– Jag har fastnat i tåget för många gånger, så jag är mer rädd för tåget, faktiskt.