Så bra är Henrik Dorsins nya show

Jens Peterson

Geniet Henrik Dorsin bör korta i nya showen

Det finns stunder när Henrik Dorsin är ett geni.

Vilka texter! Vilken sångröst! Vilken scenkraft.

Men nya showen har också blekare nummer. Och den är för lång.

Första halvan har han frack och inramningen är som en klassisk konsert.

Han har skrivit nya texter till klämmiga bitar från operans värld.

Efter paus har han blågul kostym som verkar inspirerad av Thore Skogman, och Dorsins sex medmusiker har bytt från symfoniskt till folkdräkt. Båda avdelningarna har höjdare.

Henrik Dorsin för tappert vidare traditionen med fyndiga kupletter, en arvtagare till Karl Gerhard och Povel Ramel.

Dragspelrapp

Dorsin formulerar sig elegant skickligt och rimmar inspirerat.

Han kan också effektfullt bryta det spirituella med överraskande vändningar.

En av kvällens höjdpunkter är ett rappande förslag att låta dragspel och hiphop mötas.

Plågsamt tråkig man

I förbifarten gör han en utsökt parodi på hur det kan låta när lärare ska rappa för att verka kul inför eleverna.

Han är också skicklig skådespelare som ger liv åt olika typer.

En väldigt ilsken man.

Några förfärligt självupptagna energidödare av båda könen, där Dorsin fångar både dialekter och personligheter.

Han spelar en man som är så plågsamt tråkig att det är svårt att sitta kvar i bänkraden.

Showen kan trimmas

Hans imitationer av alla partiledare i riksdagen är också begåvade.

Men allt är inte lika mästerligt, och som helhet är det lite sämre än den underbart roliga ”Godkänd kvalitetsunderhållning” som han gjorde 2007.

Turnén kan nog trimma och korta showen.

Näktergalen från Holavedsvägen

Henrik Dorsin med orkester,

Konserthuset, Göteborg. Publik: 1100. Längd: 3 timmar 15 minuter inkl paus.