Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Bror

Martin Timell om sin panikångest: ”Kom då, din jävel”

Publicerad 2014-08-19

Därför välkomnar tv-profilen attackerna

”Kom då, din jävel”.

Så välkomnar Martin Timell sina panikångestattacker.

För han vet att han är starkare.

– Jag tvingar andra att prata om det, säger han.

Det hände senast för två månader sedan.

Tv-profilen Martin Timell, 56, stod på en brant bergsstil ovanför Machu Picchu. Han trodde att han skulle dö.

– Jag fick en väldig höjdskräck. Jag brukar inte känna så, men det här var helt vidrigt. Det gick inte att vända tillbaka. Jag fick dödsångest, säger han.

Även om höjdrädslan var ny, är Martin Timell i allra högsta grad bekant med en panikångestattack. Han får några om året.

I början förstod han inte vad som hände. Han trodde att han var sjuk och på väg att dö.

– Det var vidrigt. Jag tänkte att det aldrig kommer att gå över, men det gör det. Jag pratade med en terapeut som sa att det inte var någon fara, säger Martin Timell.

”Jävligaste du kan vara med om”

Han vet aldrig när panikångesten kommer. Den slår till oregelbundet, men när den dyker upp är han bered.

– Jag är något av det jävligaste du kan vara med om, men jag har skaffat mig ett mantra: kom då, din jävel. Jag är starkare än vad du är.

Han säger det till ångesten, och tycker att det hjälper. Nu kommer attackerna mer sällan.

– Jag vet hur jag hanterar dem. Rädslan är värst. Är man inte rädd kan man hantera ångesten, säger Martin Timell.

En panikångestattack varar oftast i drygt en timme för honom.

När den smyger sig på brukar Martin Timell försöka aktivera sig fysiskt.

– Jag berättar för min fru hur jag mår, då kan hon piska mig att gå ut och springa. Efter några kilometer frigörs endorfinerna. Motion hjälper mig jättemycket, säger han.

Tvingar andra att prata

Martin Timell pratar med fler än sin fru om panikångesten. För honom är det självklart.

– Det är viktigt att inte hålla det för sig själv. Då förstår man att man inte är ensam. Psykisk ohälsa är väldigt demokratisk, den kan slå mot alla. Men det finns något skamfullt med att prata om den. Helt onödigt. Det blir dubbel bestraffning, man mår skit och så ska man skämmas över det också, säger han.

Många gömmer det för länge. Martin Timell säger att han vet många som hållit ångesten inne i åratal.

– Man ska tala med kamrater och tvinga dem att prata om det. Du kanske förlorar ett litet slag, men du vinner kriget, säger han.

Följ ämnen i artikeln