Bo i kollektiv – så funkar det

Både ekonomisk, socialt och miljövänligt att bo ihop

Elisa Amorelli

Mitt i en brinnande bostadskris väljer allt fler att starta kollektiv.

Men vad som låter som en dröm för vissa – kan bli en kalldusch för andra.

Här är allt du behöver veta om att bo i kollektiv.

Så fixar du förstahandskontraktet

Vare sig det handlar om ekonomiska, sociala eller miljörelaterade orsaker väljer allt fler att att flytta ihop med andra. Och för första gången i modern tid håller det på att bli kommersiellt gångbart att storsatsa på kollektivbostäder. Här svarar vi på några av frågorna för den som är nyfiken på att bo tillsammans med andra.

Vilka är fördelarna med att bo kollektivt?

Det finns flera fördelar med att bo med andra:

• Ekonomiska fördelar. Ofta är det billigare att bo kollektivt än på egen hand.
• Socialt. I kollektiv behöver du nästan aldrig vara ensam – vilket kan hjälpa både din hälsa och känsla av mening.
• Gemensamma sysslor. Det vanligaste i kollektivboende är att dela på sysslor, exempelvis matlagning.
• Aktiviteter. Det är inte ovanligt att hitta kollektiv som exempelvis har gemensamma lekrum för barn, pingisrum, bibliotek eller bastu.
• Miljövänligt. Levnadssättet kan minska din miljöpåverkan, då man delar på vissa saker och ytor som exempelvis kan leda till minskat matsvinn och elanvändning.

helskärm

Vilka är nackdelarna med att bo kollektivt?

• Du måste anpassa dig till andra. Det kan vara jobbigt att tvingas vara med på storstädningen just idag, när du egentligen hade andra planer.
• Delar av boendet är gemensamt. För den som vill ha ett mer privat och enskilt boende kan det därför bli riktigt krävande.
• Ansvar för bostaden. Större ansvar för kök och matsal i och med att de används av flera.
• Kan tvingas bo med personer du inte tycker om. Ofta får du inte själv välja vilka dina rumskompisar blir – i värsta fall blir det en riktig mismatch.
• Mindre egenyta. Vissa lägenheter kan vara väldigt små och fungerar enbart som sovrum med en liten kokvrå. Det kan bli trångt för den som föredrar mer öppna och större ytor.

Vilka olika typer av kollektiv finns det?

Förutom det traditionella kollektivet finns även:

• Kollektivhus: ett vanligt bostadshus med normala lägenheter och gemensamma lokaler där de boende kan laga mat, äta och umgås tillsammans.
• Studentbostäder: olika varianter av studentkorridorer är en av de vanligaste formerna av kollektivt boende i Sverige.
• Kommersiella kollektiv ”Colive”: en relativt ny modell för kollektiv som just nu lanseras brett. I samarbete med fastighetsägare skapas hela våningar där vanligen allt från möbler till porslin och veckostädning kan ingå i hyran.
• Kollektiv för pensionärer: exempelvis projektet ”Max fyra lax” som vänder sig till äldre kvinnor.

Så startar du ett eget kollektiv

Om du vill starta kollektiv i en bostadsrätt som du själv äger och bor i är det superenkelt – det är bara att hitta inneboenden. Det kan det vara bra att meddela styrelsen så att de vet om det, även om det inte är ett krav.

Har du en hyresrätt gäller samma sak så länge du själv huvudsakligen bor i bostaden.

Här hittar du mer information om specifika fall.

På Facebook finns flera grupper för personer som vill starta kollektiv, exempelvis ”Kollektiv i Stockholm”, eller ”Kollektivhuslägenheter” där du kan söka eller annonsera om lediga lägenheter i kollektivhus, för att hyra eller äga, samt annonsera om lägenhetsbyte in till eller ut från kollektivhus.