Fondcheferna får jättebonus

men fondspararna har förlorat mer än 137 miljarder kronor

De drar in miljoner i löner och bonusar.

Trots att värdet på deras fonder har minskat med drygt 137 miljarder sedan börsen började rasa våren 2000.

Aftonbladet har kartlagt vad de fyra största fondbolagens chefer tjänar.

Svenskarna är världsmästare på att investera i fonder. Tre av fyra hushåll fondsparar, vilket motsvarar hela 774 miljarder kronor.

Närmare 80 procent av investeringarna ligger hos de fyra storbankernas fondbolag. Sedan den 31 mars år 2000 har deras fonder minskat i värde med 18 procent i snitt. Småspararna har förlorat miljarder.

Lönerna höjdes med 56 procent

Men fondcheferna och deras förvaltare har ingen anledning att klaga. Deras redan höga löner har, med något undantag, höjts rejält. Den genomsnittliga ökningen för de personer Aftonbladet har granskat ligger på 56 procent.

Vissa av cheferna har till och med fördubblat sina löner.

Anders Ek, 53, vd för Föreningssparbankens fondbolag Robur, tjänade drygt tre miljoner kronor 1999.

Under 2000 kammade han hem nära sex och en halv miljon.

- 1,5 miljoner kom från Robur eftersom jag inte började där förrän första augusti. Resten är lön och utbetalning av innestående bonus från min tidigare arbetsgivare SPP. I dag tjänar jag 300 000 kronor i månaden.

Den ställföreträdande vd:n Mats Lagerqvist, 37, är ytterst ansvarig för fonder och kapitalförvaltning. Hans lön ökade med 75 procent år 2000. Bara bonusen var 1,7 miljoner.

- Sedan första augusti år 2000 är jag vice vd i Robur. Därför fick jag också en högre lön.

- Sen är det en hög lönenivå i finansbranschen. Men jag vill inte påstå att vi på Robur har högre bonusar än andra bolag.

Roburs fondvärde har minskat med 20 procent sedan den 31 mars år 2000. Det motsvarar nära 60 miljarder kronor.

- Fondutvecklingen beror på börsutvecklingen. Att fonderna går ner behöver inte bero på att förvaltarna gjort ett dåligt jobb, säger Mats Lagerqvist.

Hur mycket fondförvaltarna får i bonus har länge varit en väl bevarad hemlighet bland bolagen. Men det är inte ovanligt att bonusarna uppgår till närmare hälften av lönen eller mer.

- Summorna är exceptionella för finansmarknaden. Bonusarna är ofta lika stora som lönerna. Det vanliga är att ha dels en individuell, dels en gemensam bonus för företaget, säger Peter Norberg, forskare på Handelshögskolans centrum för etik och ekonomi.

Inom branschen räknas en hög bonus som en merit.

- Många är utpräglade individualister som tävlar med varandra i stor utsträckning. Bolagen välkomnar den mentaliteten och stimulerar den med olika bonussystem, säger Peter Norberg.

"Bonusen är en affärshemlighet"

Nordea Fonder redovisar bara sina högsta chefers bonusar i årsredovisningen. För vd Thomas Ericsson låg bonusen på 43 procent år 2000. Kollegan Inga-Lill Carlberg fick lika mycket.

Bolagets fonder har minskat med 12 procent i värde, eller drygt 20 miljarder, sedan våren 2000.

SEB redovisar inte några av sina anställdas bonusar.

- Det är en affärshemlighet och en integritetsfråga, säger Rickard Kjörling, chef över SEB Investment Management.

Hur stor bonusdelen blir beror dels på hur bra det går för bolagets fonder jämfört med konkurrenternas. Dels på hur fonderna går mot index.

- Sen har vi flera mjuka parametrar som är svårare att mäta. Hur väl man stöder sitt team, hjälper till i säljarbetet, informerar kunder och så vidare.

Fondspararna betalar bonusen

Viktigt är att påpeka är att bonusarna vanligen baseras på hur det har gått för fonderna föregående år.

- Nu efter nyåret kommer vi se hur stor bonusdelen blir för år 2001. Under 2000 hade vi ett bättre resultat än förra året, men det behöver inte betyda att bonusarna blir lägre för det, säger Rickard Kjörling.

Indirekt är det fondspararna som bekostar bonusarna via förvaltningsavgifterna. Fondbolagens avgifter ligger i snitt kring 1,5 procent.

Elisabeth Lindham