Arvingarna tar över

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-06-10

Den nya generationen på väg mot makten i svenskt näringsliv

Äpplet faller inte långt från päronträdet.

När barnen till näringslivets tungviktare ska välja yrke går de i mammas eller pappas fotspår.

Aftonbladet har kartlagt nästa generations makthavare.

Den nya generationen på väg

mot makten i svenskt näringsliv

Ättelägg, påläggskalvar eller födda med silversked i munnen. Oavsett vad man kallar arvtagarna till Sveriges mäktigaste företagsledare har de fått en fördelaktig start i livet. Att de sedan ofta väljer samma utbildning som sina fäder ger dem ett försprång i kampen om att bli morgondagens ledare.

- Jag har i princip läst samma saker som pappa men det var aldrig något krav. Det är väl ganska allmängiltigt att barn väljer att ta efter sina föräldrar, säger Henrik Scharp, 35, civilingenjör med ett toppjobb på Ericsson. Pappa heter Anders och är bland annat styrelseordförande i SKF och Atlas Copco.

För familjeföretagarnas arvingar handlar det dock sällan om ett fritt val. Där är det ett krav att något av barnen ska ta över.

Men successionsfrågan kan vara en svår nöt att knäcka vilket uttrycket "förvärva, ärva och fördärva" illustrerar.

Ett exempel är Ikea-imperiet. Trots att Ingvar Kamprad har hunnit bli 76 år är successionsfrågan ännu inte löst. Tidigare har äldste sonen Peter, 39, pekats ut som efterträdare. Men småbröderna Jonas, 37, och Mathias, 33, äger lika stora delar av finansbolaget Ikano och är långtifrån uträknade. Ingvar Kamprad har dock tagit det säkra för det osäkra och gjort en stor del av livsverket stiftelseägt. Allt för att undvika uppslitande tvister om makt och inflytande mellan bröderna.

H&M:s ordförande Stefan Persson, 54, har inte heller utsett sin efterträdare än. Vid årets bolagsstämma flaggade han för att äldste sonen Karl-Johan, 27, var den som skulle inta vd-stolen en dag. Men han ställer inga krav.

"Har visat intresse"

- Karl-Johan har visat sitt intresse genom att studera ämnen som passar. Fast barnen ska göra det de trivs med och är lämpade för, sa han i våras.

Modeimperiets påläggskalv har pluggat ekonomi i London men är nu tillbaka i Sverige och driver konferensföretaget European Network med barndomskompisen Marcus Östlundh.

En genomgång av arvtagarna visar att det fortfarande är en klar fördel att födas till man.

Sönerna går före

Familjen Wallenberg är det tydligaste exemplet. Där har kvinnorna i generationer fått stå tillbaka för klanens manliga arvingar. I dag är makten samlad hos klanens ledarduo, kusinerna Marcus, 45, och Jacob, 46. Systrarna har koncentrerat sig på att leva upp till den andra delen i familjens mott0 "Att verka men inte synas"- och är lika osynliga i dag som för 100 år sen.

Kvinnorna sitter visserligen som ledamöter i familjens olika stiftelser, men någon reell makt har de inte. Hoppet om förändring står nu till Marcus och Jacobs döttrar, Jessica, Lovisa och Alice. Men de är ännu alltför unga för att påvisa ett eventuellt trendbrott.

Det finns dock undantag som bekräftar den manliga normen. Men de kvinnliga arvtagarna har oftast inga bröder att tävla om makten med.

Dottern för Stenbeck

Ett undantag är mediedirektören Jan Stenbeck, 59. Han har både söner och döttrar men delar hovets favorisering av den som råkats födas först.

För tre år sedan deklarerade han att det var äldsta dottern Cristina och ingen annan som ska ta över rodret den dag pappa lämnar. Redan nu har den viljestarka 24-åringen tagit plats i Inviks styrelse.

Själv har hon slagit fast att det handlar om en långsam inskolning. Hon vill göra något annat innan hon viger sitt liv åt det pappa har byggt upp.

Saknar verklig makt

En redan etablerad kvinnlig arvtagare är Antonia Ax:son Johnson, 58. Hon var den självklara efterträdaren när pappan Axel gick bort 1988.

Sen några år konkurrerar hon om familjetronen med kusinen Viveka "Vicky" Ax:son Johnson, 38, som efterträdde sin pappa Bo Ax:son Johnson som vice ordförande i familjebolaget Nordstjernan 1997.

Antonias äldsta döttrar har dock ingen reell makt i familjeföretaget, trots att de är i samma ålder som sin mammas kusin.

Alexandra Mörner, 36, är visserligen ledamot i dotterbolaget APE Telecom men titulerar sig skådespelare. Systern Caroline Mörner Berg, 34, är tv-producent och bor i USA.

Förhoppningen står då närmast till sonen Axel, 26. Han pluggar ekonomi och sitter redan i styrelsen för Axfast. Tvillingsystern Sophie är journalist.

Att familjeföretagarnas barn har förväntningar på sig är självklart. Men även direktörernas barn väljer gärna en karriär inom samma bransch som sina föräldrar.

Ramqvist = Ericsson

Lars Ramqvists son Martin, 33, valde till och med samma företag och jobbar i dag som kvalitetsutvecklare på Ericsson.

Han har varit anställd på Ericsson sedan 1989.

- Jag hade nog lite lättare att få komma på första anställningsintervjun. Men därifrån fick jag klara mig på egna meriter, säger han.

En viss roll har dock namnet Ramqvist spelat även efteråt.

- Folk kommer ihåg en bättre vilket kan leda till att de erbjuder jobb.

Henrik Scharp har jobbat på Ericsson i elva år. Men anledningen är en annan.

- Jag ville inte jobba på något av de företag där pappa var engagerad. Man vill ju inte att folk ska tro att man fått jobbet tack vare honom, säger han.

Även Bo Berggrens barn har tagit efter pappa. Tre av fyra är civilingenjörer, precis som sin far.

Äldste sonen Erik, 37, är vd på Svenska Standardbolag i Falun. Men han började på Ericsson.

- Jag har samma talanger som min far och var duktig på de tekniska ämnena. Det var rätt självklart att jag skulle plugga vidare efter gymnasiet men det var inget krav. Vad som händer sedan beror mer på tillfälligheter.

Familjeföretagarna

Direktörsfamiljerna

Mediefamiljerna

Adelsfamiljerna

Läs senaste artikeln i serien

Elisabeth Lindham

Följ ämnen i artikeln