Räkna med att boräntorna stiger
Publicerad 2013-09-05
Riksbankens beslut att inte röra sin ränta får betydelse framför allt för 3-månadersräntan. Men vad än Riksbanken gör så kan vi räkna med att räntorna stiger framöver. Troligen är botten nådd nu.
Vi brukar lite förenklat säga att den rörliga ränta, 3-månadersräntan, styrs av den reporänta Riksbanken sätter. Reporäntan är ju den ränta Riksbanken tar ut av bankerna och bankerna i sin tur tar ut av oss, med en del påslag.
Och boräntor med längre löptider brukar beskrivas som räntor som styrs av marknadsräntorna. De räntor som aktörer på finansmarknaden vill låna ut pengar till på några års sikt.
Men detta är som sagt förenklingar. I dag lånar de svenska bankerna upp pengar utomlands. De går inte bara till Riksbanken. Det gör att vad som händer i vår omvärld i hög grad även styr de svenska räntorna.
När nu allt mer talar för att hjulen börjar rulla att snabbare i den amerikanska och de europeiska ekonomierna så ser vi hur dessa förväntningar också påverkar marknadsräntorna. För att låna ut pengar, i praktiken ha dem låsta, under några år så vill utlånarna ha allt bättre betalt.
Och i Sverige visar det sig i att allt fler banker väljer att höja sina boräntor, framför allt på de med längre bindningstid.
Därför gäller det att vi som konsumenter är vaksamma på bankernas ränteförändringar. Står du inför att ta ett lån ska du prata med flera banker och pruta ordentligt på räntan. Den ränta du ser i tabeller på en del ekonomisidor är bara att betrakta som takräntor. De allra flesta kan få en ränta under den angivna – bara de försöker pruta.
Var också vaksam på att du får behålla de rabatter du har förhandlat till dig. Även om du prutat ordentligt så är det inte säkert att du kan behålla rabatten under mer än ett år och ibland kan den försvinna ännu tidigare. Se till att det är inskrivet i avtalet att rabatten gäller hela bindningstiden
alternativt den längd ni kommit överens om. Har du redan ett lån så håll koll på att rabatten inte försvinner tidigare än vad ni har kommit överens om.
Det stora frågetecknet är vad som händer med arbetslösheten när räntorna börjar stiga. Många ekonomer har hävdat att Riksbanken länge haft för hög reporänta och hade räntan varit lägre så hade också arbetslösheten varit lägre. Med tanke på dagens höga arbetslöshet så är det många som ropar på en sänkning av räntan.
Detta är ett akademiskt resonemang som bygger på om företagens lånekostnader är låga så kan de behålla personal även då affärerna går sämre. Det resonemang förutsätter också att alla företag som behöver låna också för det. Men vad vi sett under flera år är att det varit svårt för många, framför allt mindre företag att få lån eller få öka på lån. Problemet har alltså inte varit räntekostnaden utan lånemöjligheten. Ansvaret vilar givetvis på bankerna men också på de kapitaltäckningsregler som bankerna måste följa. Reglerna gör att det är dyrare för bankerna att låna ut till företag än till hushåll. En ändring av dessa regler skulle kanske få en bättre effekt än en sänkning av en redan historiskt låg ränta. Kanske bör alltså kraven riktas mer mot politiker än Riksbanksledning. Debatten om vilken reporäntenivå som är den bästa lär dock fortsätta.
Riksbanken presenterar också en prognos över hur räntan kommer att bli framöver. Som alltid betonar banken att det är en prognos och inget löfte. Men även som prognos finns det all anledning att ta den med en rejäl nypa salt. När förändringar börjar, vare sig det handlar om uppgångar eller nedgångar, så har prognosmakare en tendens att underskatta kraften i förändringen.
Med andra ord är det bra för alla som har bolån att vara beredda på att när ni räntorna börjar stiga så kan det bli en snabbare och kraftigare uppgång än vad de streckade kurvorna visar.
Därför är Riksbankens beslut att låta räntan vara oförändrad rimlig. Nästa gång räntan ändras, om det sker i vår eller nästa höst, så vet vi att det är uppåt.
Annika Creutzer