Oro för skuldberget kan ha avgjort
Publicerad 2013-07-03
Riksbanken valde att låta reporäntan vara kvar på 1 procent.
Det innebär att hushållens stora skuldberg är ett större hot mot ekonomin än att priserna i stort sett står stilla.
Riksbankens främsta uppgift är att se till att priserna har en jämn stigning på ungefär 2 procent om året. Det har vi inte haft på lång tid och därför var det många som tyckte att Riksbanken borde sänka sin ränta för att stimulera ekonomin så att priserna ökar.
Men det finns hos Riksbankens direktion, inte minst hos Riksbankschefen Stefan Ingves, en djup oro för hushållens växande skuldberg. Och skulle räntan sänkas, och därmed slå igenom på våra bolån, så skulle vi lockas att låna ännu mer.
Detta skulle kunna motverkas med finanspolitiska åtgärder som sänkta ränteavdrag, eller amorteringskrav. Men regeringen är ovillig att lägga några sådana förslag och då gör Riksbanken vad man kan för att dämpa lånelusten.
Det är inte lånen i sig som är den stora faran. Svenska hushåll är mycket plikttrogna och betalar med mycket få undantag sina låneräntor. Men faran med det stora skuldberget är att vi, om vi får problem, väljer att dra in på annat och då ökar arbetslösheten. Det var vad som hände i finanskrisen i början av 90-talet då flera hundra tusen jobb försvann när räntorna steg kraftigt.
Att räntan får ligga stilla kan också ses som positivt. Riksbanken har statistik och annat underlag som visar på att ekonomin rullar på bra i Sverige och då behövs ingen räntesänkning. Priserna kommer med tiden att stiga till 2 procent.
Den tidigare Riksbanksdirektionen brukade vara oeniga om ränteförändringarna och prognoser.
Men sedan senaste mötet har två ledamöter lämnat, Lars E O Svensson och Barbro Wickman Parak.
Nyfikenheten har varit stor på hur de två nya, Cecilia Skingsley och Martin Flodén, skulle agera.
Även denna gång reserverade sig dock två ledamöter mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad, Karolina Ekholm och Martin Flodén.
ANNIKA CREUTZER