Så förbereder vi Sverige för euro

LO vill införa trygghetsfonder

Frågan är inte om Sverige kommer att byta kronan mot euro. Utan när bytet genomförs.

Men hur ska vi förbereda oss på denna stora omställning? Svaret är: bli tryggare.

När flygplan kraschar, terrorister härjar och mjältbrandsbakterier dimper ner med posten är det skönt att påminnas om att forskningens stilla och opåverkade ifrågasättande. Det blev uppenbart, i alla fall för mig, när LO-ekonomen Dan Andersson och hans medarbetare i går presenterade sina tankar om Sverige i den nya eurovärlden.

Utgångspunkten är den helt korrekta. Nämligen att det är ointressant att diskutera om Sverige kommer att byta kronan mot euro. Tolv europeiska länder gör det om 46 dagar och Sverige traskar så småningom efter.

Arbetslöshet kan bli högre

Den relevanta frågan är i stället hur Sverige bäst ska förbereda sig. Risken för att arbetslösheten ökar explosionsartat under en eventuell ekonomisk kris ökar när Sverige går över till euro.

För det första försvinner riksbankens räntevapen. För det andra försvinner möjligheten att sänka värdet på kronan, den väg Sverige vanligen valt för att klara kriser. Till det ska läggas det utgiftstak som riksdagen infört om och inte tänker avskaffa. Det gör det omöjligt att ösa ut stödpengar vid en kris.

Måste minska påfrestningar

Alltså måste man hitta andra sätt att minska de påfrestningar som en kraftigt höjd arbetslöshet innebär. I mycket korta ordalag handlar det om ökad trygghet.

Förra hösten röstade danska folket nej till att byta sin krone mot euro. Förklaringen var delvis ren nationalism. Men också oro. Risken för sänkta pensioner var en stor fråga i valrörelsen.

Dan Andersson svar på detta är ett antal nya fonder. Trygghetsfonder i olika skepnader, bland annat följande:

En allmän omsorgsfond där statsbudgetens överskott fonderas för framtida bruk.

En buffertfond efter modell från euro-landet Finland. I löneförhandlingarna avsätts en del av utrymmet till fonden. Den används i krislägen för att sänka arbetsgivaravgifterna, det vill säga personalkostnaderna.

I förlängningen handlar det om priset på företagets produkter.

Kompetensfond. För studier under högst sex månader. Många vill utnyttja en arbetslöshetsperiod till att bättra på sina kunskaper. I dag är det svårt.

Regeringen har tillsatt en utredning om de finska fonderna. Övriga tankegångar är nya i den svenska debatten. Kan det vara något? Varsågod och fundera. Om 46 dagar handlar Haparandaborna med euro när de tar bilen över bron till Finland.

Lena Mellin