Rekord i utslagning på arbetsmarknaden

Antalet personer som varit arbetslösa i tolv månader eller längre väntas öka till historiska nivåer nästa år.

Många har inte rätt kompetens – och det slår särskilt hårt mot vissa grupper.

Antalet långtidsarbetslösa närmar sig 165 000 personer, enligt arbetsförmedlingens juli-statistik, 16 procent fler än i juli 2019. Bara under de senaste två månaderna har antalet som varit arbetslösa mer än 12 månader ökat med omkring 7 000.

Och läget väntas bli betydligt mer ansträngt under hösten och under 2021: antalet långtidsarbetslösa bedöms nästa år överstiga svindlande 200 000, enligt Arbetsförmedlingen. Det motsvarar närmare lika många invånare som bor i Sveriges fjärde största stad Uppsala.

Det är historiskt höga nivåer.

Därtill tillkommer ett mörkertal av personer som inte är inskrivna hos myndigheten, eller människor som gett upp om att få en anställning och slutar försöka.

– Långtidsarbetslöshet är en otroligt stor förlust för både individer och samhället. Det är otroligt viktigt att personer som befinner sig i arbetslöshet aktivt söker jobb eller utbildning för att inte hamna i långtidsarbetslöshet, konstaterar Maria Mindhammar, generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

Myndigheten bedömde redan förra hösten att långtidsarbetslösheten skulle komma att öka under 2020 och 2021. Och pandemin gjorde inte utsikterna mer positiva.

– Trots att arbetsmarknaden såg ut att förbli fortsatt god i höstas, såg vi samtidigt att arbetslösheten, och antalet långtidsarbetslösa, var på väg uppåt. Orsaken är främst det kompetensgap som finns mellan de arbetssökande och vad arbetsgivarna efterfrågar, säger Maria Mindhammar.

Gymnasiekompetens en vattendelare

I takt med rekordhög ökning av arbetslöshet under våren och sommaren ökar konkurrensen på arbetsmarknaden. De som redan var långtidsarbetslösa före pandemin – eller var på väg dit – har fått det ännu tuffare att ta sig ut i, eller hitta tillbaka till, arbetslivet.

I juli motsvarade antalet långtidsarbetslösa drygt 34 procent av samtliga som är inskrivna som hos Arbetsförmedlingen.

Bland de långtidsarbetslösa i juli var drygt 58 000 födda i Sverige. Majoriteten kom från andra länder: drygt 17 000 från andra europeiska länder samt knappt 89 000 utomeuropeiskt födda personer, enligt statistik från Arbetsförmedlingen.

Och bland de som varit utan arbete en längre tid stod omkring 75 procent långt ifrån arbetsmarknaden innan de blev långtidsarbetslösa, enligt Mindhammar. I många fall saknas gymnasieutbildning. Begränsningar i det svenska språket och att personerna är relativt nyanlända i Sverige är också vanligt förekommande.

– Den främsta vattendelaren mellan de som får jobb och de som måste fortsätta söka är gymnasiekompetens. Har man inte en gymnasieutbildning är det ytterst svårt att bli anställd.

Och samtidigt som myndigheten jobbar med att hjälpa de som varit utan arbete länge, måste ungdomsarbetslösheten få mycket av kapaciteten, för att långtidsarbetslösheten inte ska öka ytterligare.

– Arbetslösheten bland unga får inte bli långvarig, för då blir det jättesvårt för ungdomarna att ta sig tillbaka.

– Utbildning är a och o, inte minst för unga som är nya på marknaden. Unga har länge haft en guldperiod, med låga trösklar att få jobb och man har kunnat ta flera sabbatsår om man velat. Men nu är det verkligen läge att tänka på hur man ska göra sig anställningsbar, säger Maria Mindhammar.

"Det är betydligt svårare"

Och samtidigt som Arbetsförmedlingen jobbarmed olika arbetsmarknadsprogram, utbildningssamarbeten och andra verktyg för att hjälpa så många som möjligt, beskriver Mindhammar situationen som "väldigt svår."

– I och med att hjulen på arbetsmarknaden har stannat fungerar inte våra verktyg som innan. Det är betydligt svårare för oss att få ut personer på praktik och subventionerade anställningar – som kan vara nyckeln till att få vidare arbete.

– Få arbetsgivare tar emot ny krafttill arbetslagen, det finns fortsatt oro för smittan och möjligheterna till handledning är i många fall begränsade nu, säger Maria Mindhammar.