Svantesson ratar EU-ja till lägre bensinskatt

helskärm

I opposition tvingade Elisabeth Svantesson (M) den förra regeringen att kräva av EU att tillfälligt få slopa energiskatten på drivmedel.

Men som finansminister säger hon nej till använda undantaget –trots att det skulle kunna göra flera kronor på bensin- och dieselpriserna i några månader.

– Det vi ser nu är att man behöver ha långsiktiga spelregler, man ska veta när man är beroende av sin bil vad som gäller, säger Elisabeth Svantesson om varför hon inte vill använda undantaget som EU gett Sverige grönt ljus att använda under max tre månader.

I stället blir nu bensinpriset 14 öre lägre och priset på diesel 41 öre.

”Bryter löften”

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg anklagar regeringen för att begå nya löftesbrott. Han undrar var utfästelserna om 9-10 kronor lägre dieselpris och 5-6 kronor lägre bensinpris tagit vägen.

– Det blev 14 öre på bensinen, högkostnadsskyddet (för höga elpriser) är inte på plats den 1 november och nu verkar Svantesson vilja backa både från inkomstskattesänkningen och amorteringskrav, säger han.

– Nu när man sitter med ansvaret var det inte så enkelt. Så är verkligheten, man måste prioritera på riktigt när man vill ta regeringsmakt. Men då måste man också vara ärlig mot väljarna, både innan och efter valet, säger Damberg.

I våras beslutade riksdagen att energiskatten på bensin och diesel skulle vara lägre från maj till och med september, den sänktes till EU:s miniminivå. Det skulle göra att priset vid pump minskade med 1 krona och 30 öre. I samband med beslutet krävde oppositionen att regeringen skulle begära hos EU att få sänka energiskatten ytterligare genom att slopa den helt under tre månader.

Hålla i pengarna

I slutet av valrörelsen sade EU ja. Och Elisabeth Svantesson uteslöt inte då att försöka få en majoritet med sig för att förlänga den tillfälliga sänkningen motsvarande 1:3O efter september. Det hade varit nödvändigt för att helt kunna slopa energiskatten en tid.

Men det hela skulle ha blivit mycket kostsamt för statskassan och Svantesson betonar nu att det är en bister vinter och lågkonjunktur som väntar. Budskapet är att regeringen måste hålla hårt i pengarna.

Ta lång tid

Därför kommer vallöften från framförallt Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna om 5-6 kronor lägre bensinpris och 9-10 kronor lägre dieselpris inte att uppfyllas på flera år, om ens då.

Regeringen drag blir istället att sänka energiskatten med 80 öre per liter i tre år. Med moms inräknat blir det cirka en krona litern.

Men först ska drivmedelsskatterna skrivas upp med inflationen, och den är högre än på decennier.

Det innebär att det som blir kvar av skattesänkningen vid pump blir 14 öre på bensin och 41 öre på dieselpriset.

I dag kostar en liter bensin cirka 21 kronor och en liter diesel nästan 28 kronor.

– Skattesänkningen är de facto en krona men det visar ju hur problematisk inflationen är, alla kommer att möta en tuffare vinter, säger Elisabeth Svantesson.

Sänka plikten

Hon framhåller att regeringen vill behålla dagens modell för reseavdrag och dessutom höja milersättningen från 18:50 till 25 kronor.

Den nya regeringen pekar ut kraftigt sänkt reduktionsplikt som det som ska sänka dieselpriserna. Men den ändringen sker tidigast 2024, senare än vad som sades i valrörelsen.

Plikten innebär att drivmedelsbolagen måste blanda i en viss andel biobränsle i bensin och diesel, för att minska utsläppen. Biobränsle är dyrare vilket pressat upp dieselpriset med några kronor det senaste året.