Grattis, nu är du rikare

Din del av statsskulden har minskat med 8 691 kronor

För tredje året i rad minskar statsskulden. Gabriella Sjökvist har blivit nästan 8 700 kronor rikare på ett år.

Men framtiden ser dyster ut. Redan nästa år börjar svenska staten låna igen för att få affärerna att gå ihop.

I dag möts partiledarna till årets första partiledardebatt i riksdagen. Deltagarna har inte lika stor anledning att se lika glad ut som Gabriella Sjökvist.

Hon gick ut gymnasiet i våras och fick jobb direkt. Nu säljer hon bakverk på American cookies i Gallerian i Stockholm och planerar att åka utomlands i vår. Kanske en tripp kring Medelhavet, kanske Asien.

Gabriella Sjökvist, 20, står som symbol för varje medborgares andel av statsskulden. Den har minskat tre år i rad.

Just nu uppgår skulden till 1 152 miljarder. Det är 73 miljarder mindre än vid den här tiden förra året. Knappt 80 procent av lånen, 915 miljarder, är taget i svenska kronor.

Resten av lånen är placerade utomlands.

Uppdelat per person är skulden just nu 129 465 kronor. Det är

8 691 kronor mindre än förra året och drygt

30 000 mindre än när skuldbördan var som tyngst 1998.

Men framtiden ser alltså dyster ut vilket sannolikt oppositionen kommer att göra allt för att understryka i dagens debatt. Den framgångsrika saneringen av statsfinanserna har varit ett av regeringens starkaste trumfkort i kampen om väljarna.

Att det inte ser lika ljust ut längre har Bo Lundgren (m), Alf Svensson (kd) och de andra absolut inget emot att påminna Göran Persson (s) om.

Nästa år lånar man igen

Riksgäldskontoret är den myndighet som sköter statsskulden.

De har vid flera tillfällen den senaste tiden larmat om att allt inte står rätt till.

Under nästa år börjar staten låna pengar igen. När 2002 går mot sitt slut kommer statsskulden att ha ökat med 44 miljarder. Det är otroligt mycket pengar och motsvarar exempelvis hela kostnaden för försvaret.

Under förutsättning att kronans kurs ligger kvar på dagens låga nivå kommer inga avbetalningar på utlandslånen göras nästa år. Det är oekonomiskt att amortera ner utlandslånen för närvarande. Det kostar mer än det smakar.

Till det ska läggas räntan på statsskulden som är statens tredje största utgiftspost. Nästa år beräknas den till 63 miljarder kronor, mer än dubbelt så mycket som satsas på vägar, järnvägar, flyg och andra kommunikationer.

Svenska staten har alltså skaffat sig större utgifter än inkomsterna ser ut att täcka.

Kronfall gör lånen dyra

Samtidigt har den svaga kronkursen inte bara gett högre prisökningar. Den har dessutom medfört att det blivit för dyrt att amortera på utlandslån som Riksgäldskontoret egentligen vill bli av med.

Men i dag kan Gabriella Sjökvist, och alla vi andra, vara glada. En ljuspunkt i terroristmörkret.

Lena Mellin