Kritiken mot Riksbanken: ”Borde ha dubbelsänkt”
Publicerad 2024-08-20 11.54
Dagens enkelsänkning är en klen tröst för hushållen.
Det menar flera ekonomer som hade velat se större kliv neråt på räntestegen.
– Det påverkar hushållens konsumtion och inte minst boendekostnaderna vilket är det som tynger folk nu, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena idé.
Riksbanken sänker styrräntan med 25 punkter till 3,5 procent. Det beskedet kom på tisdagsmorgonen.
– Det är en besvikelse men väntat, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på den fackföreningsfinansierade tankesmedjan Arena idé.
Enligt Elinor Odeberg står inte dagens ränteläge i proportion till hur hushållens ekonomiska verklighet ser ut.
– Man betonar att man vill gå gradvis fram med sänkningar. Men det var inte metoden när man gick upp, då var det kraftiga höjningar på en gång. Logiken hoppar från tillfälle till tillfälle. Sett ur ett längre perspektiv har styrräntan varierat otroligt i förhållande till inflationen som varit. I augusti 2017 hade vi minusränta när inflationen låg på 2,3 procent.
Elinor Odeberg hade velat att Riksbanken gjort minst en dubbelsänkning och ovanpå det öppnat för ännu fler sänkningar.
”Fler kommer välja rörligt”
I stället tror hon att Riksbankens mer restriktiva politik kommer att få konsekvenser för hushållen.
– Det påverkar hushållens konsumtion och inte minst boendekostnaderna vilket är det som tynger folk nu. Det kommer sannolikt innebära att fler bolånetagare väljer rörlig ränta trots att Thedéen själv har uppmuntrat till bundna lån för en större förutsägbarhet. Men nu kommer folk sannolikt att välja rörligt eftersom man förväntar sig att räntan ska sänkas framåt.
Enligt Elinor Odeberg kommer följderna att påverka långt fler än bara bolånetagarna.
– Många hyresvärdar har fått höjda kostnader och har höjt hyrorna. Eftersom hyrorna på marknaden sätts retroaktivt dröjer det innan de sänkta styrräntorna sipprar ner till bolånetagarna och hyresgästerna. Det talar för att man bör vara snabbare med att sänka eftersom att det ändå dröjer innan det märks för vanligt folk.
”Kan göda kriminalitet”
Fredrik Kopsch, chefsekonom på den liberala tankesmedjan Timbro, tycker även han att sänkningarna kommer för långsamt.
– Man borde tänka på vad konsekvenserna är för svenska bolånetagare. Många befinner sig i en svår sits. Den höga inflationen har dessutom inte berott på sådant som Riksbanken kan rå över med räntan utan på externa faktorer.
Liksom Elinor Odeberg tror Fredrik Kopsch att den fortsatt höga räntan kan få ringar på vattnet som kan röra sig över stora delar av samhället.
– Styrräntan gör att företag får svårare att göra investeringar. Uteblivna räntesänkningar kostar många jobb, i många fall enklare jobb som personer i utanförskap hade varit i behov av. Framför allt utrikesfödda med låg utbildning och som står långt från arbetsmarknaden.
Fredrik Kopsch menar att debatten ofta fokuserar på medelklassen och säger att de mest utsatta riskerar att glömmas bort i sammanhanget.
– Många svenskfödda klarade sig ur pandemin bra eftersom att de kunde öka sitt sparande och de klarar sig relativt bra på arbetsmarknaden. Utrikesfödda har det betydligt sämre och det skapar enorma samhällsproblem med följder som utanförskap som i sin tur göder kriminalitet.