Frustration över sega svenska vindkraftsbeslut

Sverige sticker ut med väldigt utdragna processer för att få bygga ny vindkraft till havs. Ofta pekas försvaret ut som en bromskloss.

Men i andra Natoländer byggs nya snurror i rask takt.

Den danska energijätten Ørsted har lagt sju år och ett par hundra miljoner på ett havsbaserat vindkraftsprojekt söder om Ystad. Alla tillstånd är klara, bara regeringens sista avgörande beslut saknas. Det har bolaget väntat på sedan december 2022.

– På de flesta andra marknader i Europa tar det 8-10 år från det man startar ett projekt tills det är klart att leverera ström till nätet, säger Ørsteds Sverigechef Sebastian Hald Buhl.

Hittills har den svenska tillståndsprocessen för Skåne Havsvindpark alltså tagit nästan lika lång tid som det tar att få ett projekt helt klart i andra länder.

Omkörda av danskar

Skillnaden blir särskilt tydlig vid Kriegers flak, några mil söder om Trelleborg. Där finns en svensk, en dansk och en tysk del.

Trots att både Danmark och Tyskland kom igång senare med sina projekt, står där nu danska och tyska snurror och producerar el. Men inga svenska.

Vattenfall fick grönt ljus från regeringen våren 2022 efter en utdragen process. Men än finns inget beslut om byggstart.

För Ørsted är den sega processen frustrerande. Både näringsliv och politiker är överens om att elproduktionen måste öka rejält framöver. Skåne Havsvindpark bedöms kunna producera el motsvarande halva Skånes nuvarande elanvändning.

Dessutom är förutsättningarna för havsvindkraft i Östersjön goda – det blåser bra, är inte så djupt och är lagom långt till land.

Att det tar lång tid beror mycket på att Sverige inte har ett lika strukturerat system som andra länder, men Sebastian Hald Buhl pekar också på ett annat hinder – det svenska försvaret.

– Jag tror inte att det är så att den svenska Försvarsmakten inte vill, utan det beror mer på att det inte finns en struktur för att underlätta samexistensen, som i andra länder, säger han.

Expanderar kraftigt

Det är ett faktum att vindparkerna kan påverka försvarets verksamhet, både under och över vattenytan. Men i andra Natoländer expanderar vindkraften ändå kraftigt.

I till exempel Polen, tätt inpå Ryssland, arbetar bolaget ihop med polska försvaret sedan flera år. En vanlig lösning är att placera ut radar- eller sonarsystem i vindparkerna, som kompensation för störningarna.

Hald Buhl konstaterar att även om det svenska försvaret säger nej, så kommer andra länder att bygga vindkraftparker i Östersjön ändå.

– En viktig poäng är att det svenska försvaret kan ha mer kontroll om man också bygger i Sverige.