Budgetkritik från både fack och näringsliv

helskärm

Svenskt Näringsliv underkänner regeringens budgetsatsningar mot långtidsarbetslösheten.

LO ger ”väl godkänt” i betyg.

– Men på lång sikt kommer ju inte det här att räcka, säger Åsa-Pia Järliden Bergström, tillförordnad chefsekonom på LO.

Järliden Bergström pekar på arbetslöshetsprognosen i budgeten, som pekar mot en arbetslöshet på 7,7 procent 2022 och cirka 7 procent 2023-2024.

– Om man tittar på den indikatorn är det här för lite, säger hon.

– Men inriktningen tycker jag är väldigt bra. Jag tycker det är rätt prioriteringar, tillägger hon om det paket med reformer för 74 miljarder som finansminister Magdalena Andersson (S) lade fram på måndagsmorgonen.

Slutbetyg: C

Järliden Bergström välkomnar särskilt budgetsatsningarna på arbetsmarknadspolitik, arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning.

– Det är det som behövs för att arbetslösa och särskilt de långtidsarbetslösa ska kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden, säger hon.

Samtidigt är hon kritisk mot att regeringen går vidare med att privatisera Arbetsförmedlingen och satsar på matchning.

Välfärdssatsningarna – som familjeveckan – rimmar dock väl med LO:s prioriteringar. Och ovanpå det beskriver Järliden Bergström satsningarna på vägar, järnvägar, elektrifiering och bredband som positiva och tillväxtfrämjande.

Slutbetyget från LO blir ett C.

– Väl godkänt, förtydligar Järliden Bergström.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke väljer att dela upp budgetbetyget i två ämnen.

– Det är bra att man stimulerar livslångt lärande med både las- och omställningsprogrammet och etableringsjobben som kommer på plats. På det ämnet blir det ett B, säger han.

– Men det är underkänt (F) när det gäller arbetskraftsutbudet. Det är dåligt att de minskar utbudet i en tid när vi har en väldigt brist på arbetskraft, tillägger han.

”Precis vad vi inte behöver”

Särskilt vänder han sig emot familjeveckan, som han säger kostar mycket mer i form av förlorade arbetstimmar i ekonomin än de miljarder i utbetalningar som staten budgeterat för. Kortare karens i a-kassan och höjda nivåer i sjukförsäkringen drar också i fel riktning, enligt Jacke.

– Det är precis vad vi inte behöver i den här situationen, säger han.

– Det saknas effektiva åtgärder för att stimulera investeringar, för att underlätta anställningar och att göra anställningarna billigare, tillägger han.

Han stör sig särskilt på utdragna och osäkra tillståndsprocesser, frågor som blossat upp kring hanteringen av svenskt kärnkraftsavfall och den svenska cementproduktionen på senare tid.

– Detta står i vägen för att göra de stora investeringar som krävs för att vi ska klara både klimatomställningen och skapa fler jobb, säger Jacke.

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson är inte heller särskilt imponerad av budgeten.

– Svag trea, knappt godkänt, säger han.

Lite till alla

Han tycker omfattningen på budgeten är rimlig, givet de starka statsfinanserna. Men han beskriver den som spretig, utan kraftsamling för vare sig klimatet, arbetsmarknaden eller långtidsarbetslösheten.

– Den kommer inte skada svensk ekonomi, men den kommer inte heller rusta Sverige bättre inför framtiden, säger Persson.

Problemet är enligt Swedbanks chefsekonom att det är en valbudget. Det är lite till alla och det övergripande syftet är att få stöd av Centerpartiet (C) och Vänsterpartiet (V) i riksdagen.

– Jag tycker inte man kraftsamlar tillräckligt på de utmaningar man har, säger Persson.

Han tror att regeringen kommer klara sig undan ett budgetdebacle och en regeringskris senare i höst. Men risken finns.

– Det är motstridiga önskemål från de olika partierna. Men tittar man på vad regeringen har kommit med är det klara centerpartistiska inslag, men det är också åtgärder riktade till V, säger han.

– Det är ingen som vill ha ett politiskt debacle i den här situationen, så min bästa gissning är att det här kommer att gå igenom riksdagen, tillägger han.