De fick 46 miljarder - men vad fick vi?

Kunderna borde var bankernas kungar

helskärm

De fyra största bankerna tjänade förra året 46 miljarder kronor på avgifter och provisioner.

Det förpliktar. Kunderna borde sättas i högsäte.

Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB är de svenska bankjättarna. Knappt 60 procent av verksamheten finns i Sverige.

Kvartetten tjänade förra året 70 miljarder kronor. Av det kom två tredjedelar från kundernas avgifter och provisioner.

Klagomålen bara ökar

Föreningssparbanken tjänade exempelvis 7,2 miljarder kronor på avgifter och provisioner, 17 procent mer än året innan. SEB tog hem 13,5 miljarder, 16 procent mer.

Kunderna borde alltså vara bankernas kungar. Men i stället ökar klagomålen till både konsumenternas försäkringsbyrå och konsumenternas bank- och finansbyrå. Däremot minskar de till Allmänna reklamationsnämndens bankavdelning.

Att kundernas missnöje ökar är inte bra. Men minst lika dåligt är att den statliga tillsynen brister.

I onsdags slog Riksrevisionen, ett av riksdagens kontrollorgan, larm om att Finansinspektionen och Konsumentverket missköter sig. De tar inte till vara konsumenternas intressen på det finansiella området i tillräckligt hög grad.

De båda myndigheterna höll med. Men skyllde på regeringen. Direktiven därifrån är otydliga. Vissa frågor ramlar mellan stolarna, andra frågor ska skötas av båda myndigheterna. Det är rörigt.

För komplicerade villkor

De som får betala är kunderna. Bankernas, och försäkringsbolagens, produkter blir alltmer komplicerade. En normal människa saknar förutsättningar att sätta sig in i de långa och krångliga avtalen.

Signalerna från rege­ring och riksdag är entydiga. Svenska folket uppmuntras att placera sina pengar i värdepapper.

När Telia sattes på börsen fick svenska folket ett erbjudande att köpa aktier från näringsdepartementet. I det nya pensionssystemet har svenska folket fått möjlighet att varje år placera upp till 8 000 kronor i fonder för att bättra på pensionen.

I dag förvaltar fonder, banker och försäkringsbolag 4 000 miljarder kronor åt de svenska hushållen. Det är inte småpengar.

Laserskarp tillsyn

Med det följer ansvar. Inte bara av de enskilda företagen i den finansiella sektorn. Utan också av regering, riksdag och myndigheter. Kunderna måste kunna lita på de råd de får. Och på att tillsynen av företagen är laserskarp.

Fotnot: 46 miljarder kronor är lite mer än vad försvaret kostar i år.

Läs också:

Lena Mellin