Staden som blev kolsvart

Övertorneå är mörklagt - men det kan bli ännu värre

ÖVERTORNEÅ

Här är det vackra Övertorneå i Norrbotten.

Ser ni inget?

Det beror på att Mikael Styrman har släckt ljuset.

Han äger 2500 lyktstolpar i Övertorneå och på vägen till Haparanda och det lyser inte i en enda av dem.

Men ett hus lyser upp.

Det är en stor, gråblå villa på Matarengivägen, Övertorneås huvudgata. Huset tillhör Ekfors Kraft AB, som är Mikael Styrmans bolag.

På fasaden har han en stor ljusskylt med texten: VATTENFALL GESTAPO KRAFT

Över den har Styrman haft en rund ljusskylt med den socialdemokratiska rosen och ett nazistiskt hakkors.

Skylten har Styrman -tillfälligt, säger han - tagit ner som en gest mot den lokala turistnäringen. Tyska researrangörer har nämligen meddelat att de stryker Övertorneå från kartan om inte hakkorset försvinner.

Vad är det som har hänt? säger ni. Det säger invånarna i Övertorneå också. Ekfors Kraft är ett gammalt familjeföretag, som drevs av Mikael Styrmans farfar, far och nu av honom själv.

Mikael Styrman är en ganska humoristisk, något satt 50-åring som säger att han lever på "missunnsamhetens plats på jorden".

Liknar Tornedalen vid Sicilien

Han anser också att de norrbottniska tingsrätterna kröker sig för socialdemokratin och är att jämföra med kinesiska folkdomstolar. Dessutom liknar han Tornedalen vid ett subarktiskt Sicilien med maffiavälde och blodsfejder som pågår generation efter generation.

- De vill stänga bolaget, säger Styrman när han sitter vid fikabordet på bottenvåningen i villan.

"De" är socialdemokraterna.

När Styrman berättar sin historia är den ett ändlöst lidande under ett socialdemokratiskt förtryck. Han vägrade skriva kollektivavtal och sattes i blockad av facket. Han misstänktes för skattebrott och anhölls av åklagaren. Bolaget är satt under tvångsförvaltning därför att han inte hörsammat diverse krav från Energimyndigheten i Eskilstuna.

Man kan säga att Mikael Styrman företer en klassisk rättshaverists alla symptom.

Fram till 2001 tog han ut ett pris per lyktstolpe och år, 445 kronor, som överensstämde ungefär med vad grannkommunerna betalade till andra kraftbolag.

2002 höjde han priset till 916 kronor per lyktstolpe och år.

Kommunen fortsatte till och med 2005 att betala in det gamla priset, med tillägg för normala höjningar på marknaden. Kommunen betalade 520 kronor per stolpe, Styrman krävde 920.

Eftersom han inte fick pengarna släckte han ljuset. Man kan också säga att Mikael Styrman och Övertorneå kommun är exempel på hur den svenska modellen har kollapsat.

Det var nämligen kommunen som i mitten av 1900-talet uppförde och betalade för lyktstolparna. Sedan gav man dem till det privata kraftbolaget, som mot en rimlig penning skulle sköta bygdens ljus.

Äger elen

Så gick det till i Sverige.

Ingen tänkte på att näringslivet och det offentliga kunde kollidera.

Uppe i kommunhuset sitter det socialdemokratiska kommunalrådet Arne Honkamaa, en bister och fåordig man.

- Vi kan mycket väl få leva i mörker resten av vintern, säger han.

Honkamaa funderar på om kommunen kan sätta upp nya lyktstolpar bredvid Styrmans. Men det finns en sak till kommunalrådet funderar på:

Mikael Styrman äger hela elnätet i Övertorneå. Vad händer om han drar ur kontakten för vartenda hushåll och företag?