Trävarupris dyker – skogsfastigheter går upp

helskärm

Trävarupriset är på väg ner i snabb takt – men utvecklingen för skogsfastigheter fortsätter upp.

– Priserna på skogsfastigheter har ökat väldigt mycket i flera år, och på ungskogsfastigheter har det ökat ännu mer, säger Johan Freij på Danske Bank.

Det skyhöga exportpriset på sågade trävaror vände nedåt i september och har fallit snabbt.

Branschen var beredd på en avmattning efter pandemirusningen, men inte att det skulle gå så snabbt.

– Det var väntat men när väl vändningen kommer blir man ödmjuk för att det går så fort, säger Johan Freij, affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske bank.

Johan Freijs bedömning är att priserna kommer att normaliseras och sedan lägga sig på en högre nivå än före pandemin. Han ser också en långsiktig uppsida för trävaror på grund av ökad efterfrågan och dess potential som förnyelsebart material och klimatnytta i form av kolinlagring.

Skogsfastigheter populära

På en annan del av skogsbranschen, i skogsägarkollektivet, har fastigheterna stigit i pris. Särskilt stor prisökning har synts för fastigheterna med ung skog och lågt virkesförråd.

– Tidigare drog fastigheter med mycket ungskog ner priset eftersom man får vänta så länge på intäkterna. Nu har skogsköparkollektivet anpassat sig till låga räntenivåer.

Ungskogens tillväxttakt ses som en slags förräntning på insatt kapital, en säker investering som ger tillväxt oavsett konjunkturläge. Det står i kontrast till räntebärande placeringar som inte gett mycket de senaste åren.

Ung skog växer ofta över fem procent i volym varje år – till skillnad mot fastigheter med övervägande äldre skog som växer runt en procent per år.

Marknaden har inte varit sen att snappa upp detta och kliva på tåget. Enligt en undersökning Danske Bank har gjort i Jönköping, Kalmar och Kronoberg ökade priset på fastigheter med äldre skog med 25 procent åren 2014–2020, medan priset på fastigheter med yngre skog ökade 75 procent under samma period.

Attraktivt i klimatomställningen

Den svenska skogen kan också bli mer aktuell för klimatkompensering i framtiden, säger Johan Freij. Tidigare har klimatkompensationer främst handlat om att plantera träd i andra delar av världen. Nu har en del företag tittat på hur den svenska skogen kan användas i samma syfte.

– Skogsägarna förbinder sig då att inte avverka, att skjuta fram avverkningen eller att plantera ny skog på nedlagd åkermark, exempelvis, säger Johan Freij.

– - Det finns också en underliggande optimism för gröna placeringar, och skogen ses numer som en viktig del för inlagringen av kol. Det kan vara ett bidrag till det stora intresset för skogsfastigheter.