Höstbudgeten – så påverkas du av ändringarna
Privatekonomiska ändringar från 2022
Uppdaterad 2021-10-01 | Publicerad 2021-09-17
Under måndagen läggs den nådiga luntan på riksdagens bord.
I höstens budgetproposition finns det flera punkter som direkt påverkar din plånbok – på gott eller ont.
Här är förslagen som kan ändra din privatekonomi.
- Nedan återfinns förslagen som på förhand är kända. Fler privatekonomiska förslag kan tillkomma när budgeten presenteras i sin helhet.
Sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare
Regeringen föreslår en förstärkning av den skattereduktionen som infördes den 1 januari, med 1 320 kronor. Den ska då uppgå till totalt 2 820 kronor, vilket för de flesta svenskar innebär 110 kronor extra i plånboken varje månad, jämfört med 2021.
Hela skattereduktionen ges från en fastställd förvärvsinkomst på 265 000 kronor om året, vilket motsvarar de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna.
Förslaget är tänkt att framför allt ge mer i plånboken till låg- och medelinkomsttagare.
– När vanligt folk får mer pengar i plånboken säljs det mer kaffe på kaféerna, mer mat på restaurangerna och fler kanske unnar sig ett besök hos frisören, har finansminister Magdalena Andersson (S) tidigare sagt om förslaget.
Förslaget avses träda i kraft 1 januari 2022.
Skattesänkning för sjuka
I höstbudgeten förslås också att skatteklyftan tas bort för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.
I dag betalar en person med sjuk- eller aktivitetsersättning i genomsnitt ungefär 10 000 kronor mer per år i inkomstskatt jämfört med en person med samma inkomstnivå som jobbar, enligt regeringen.
Därför ska, enligt förslaget, skatten sänkas för den som tar emot sjuk- och aktivitetsersättning sänkas med motsvarande belopp.
Förslaget avses träda i kraft 1 januari 2022.
Kostnaden för a-kassan sänks
Fler ska vara med i a-kassan, tycker regeringen, som därför föreslår en skattelättnad för avgiften.
Skattereduktionen ska enligt förslaget uppgå till 25 procent av avgiften per år, vilket innebär en skattesänkning på omkring 400 kronor per år för medlemmar i de flesta a-kassor.
Förslaget avses träda i kraft 1 juli 2022.
Skatt på bensin- och dieselbilar höjs
Om mycket i budgeten mest handlar om sänkningar, är detta ett av undantagen. Fordonsskatten för nyköpta bensin- och dieselbilar ska höjas, enligt ett förslag. För att finansiera ökad klimatbonus kommer det som kallas malusdelen att försämras, det vill säga att de som köper en bil som släpper ut mer koldioxid kommer få betala mer i skatt.
– Det här är satsningar som möter vår tids stora utmaningar, inte minst klimatkrisen och den pandemi som har drabbat oss, har miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) tidigare sagt.
Förslaget förväntas kunna träda i kraft den 1 juni 2022.
Färre antal karensdagar
Antalet karensdagar ska tillfälligt minskas från sex till två dagar under 2022, förslår regeringen. Detta ”för att mildra de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin”.
Lägre arbetsgivaravgift för unga
Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19-23 år, föreslås förstärkas och gälla även nästa år, mellan juni och augusti 2022.
Enligt regeringen ska detta stödja stödja återhämtningen och stötta företag med många unga anställda.
Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar
Regeringen föreslår att höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar till barn som är 7 till 10 år. Enligt förslaget ska det höjas med 150 kronor per månad, vilket innebär att underhållsstödet uppgår till samma belopp som för barn i åldersgruppen 11–14 år, det vill säga 1 823 kronor per månad.
En höjning av underhållsstödet kommer särskilt ensamstående kvinnor med barn till del, enligt regeringen.
Höjt tak på sjukpenningen
I syfte att förstärka försäkringsskyddet föreslår regeringen att inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs från 8 till 10 prisbasbelopp. Det innebär att den maximala ersättningen höjs från 821 kronor per dag till 1027 kronor per dag. 246 000 arbetstagare kommer att beröras, enligt regeringen.
De förmåner som enligt regeringens mening bör omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön
– Med de här förslagen tar vi ytterligare ett steg att stärka sjukförsäkringen och öka tryggheten när du blir sjuk och inte kan arbeta, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i ett uttalande.
Förslaget planeras träda i kraft 1 januari 2022.
Särskild trygghetspension för utslitna
Många med fysiskt tunga jobb tvingas i dag ta ut tidig pension för att klara sig – med sänkt pension resten av livet, som följd. Nu föreslår regeringen en särskild trygghetspension för utslitna.
Det ska enligt förslaget kunna gå att få ut ekonomisk ersättning från sjukförsäkringen och därmed slippa ta ut ålderspension i förtid.
Förslaget planeras träda i kraft 1 juli 2022.
Höjt bostadstillägg för pensionärer
För att förbättra ekonomin för de pensionärer som har det tuffast föreslås bostadskostnadstaket att höjas med 500 kronor – från 7 000 till 7 500 kronor per månad. Dessutom ska, enligt förslaget, konsumtionsstödet i bostadstillägget höjas med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta.
För den som har en bostadskostnad under 7 000 kronor per månad skulle detta innebära att bostadstillägget ökar med 200 kronor per månad. Som mest innebär förslagen en ökning av bostadstillägget om 450 kronor per månad. Detta gäller för dem med en bostadskostnad på 7 500 kronor eller mer per månad.
Studiestöd för vuxna
För att få fler vuxna mitt i livet att utbilda sig och ha chans att byta bana har regeringen lagt ett förslag om ett omställningsstudiestöd som ska införas 2023.
Stödet kommer att bestå av bidrag och lån som för de flesta kommer att motsvara 80 procent av den befintliga lönen.
Skattelättnader för jobb på annan ort
Regeringen föreslår en skattelättnad för den som tillfälligt jobbar på annan ort. Det inkluderar bland annat ersättning för mat och boende under det tillfälliga uppdraget.
Den som omfattas av skattelättnaden är dels tillfälligt anställda offentlig personal, för att delta i en specifik händelse som olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation i Sverige.
Företag som hyr in personal för en tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort ska också omfattas av förslaget.
– Det blir skevt om en brandman som anställs tillfälligt för att hjälpa till vid en skogsbrand ska behöva deklarera boende i en tältsäng, medan en person som åker på tjänsteresa slipper deklarera hotellvistelsen, har finansminister Magdalena Andersson (S) tidigare sagt.