Industrijobben jobb försvinner

62 000 varslade i år - men det behöver inte betyda katastrof

Lågkonjunkturen slår nu med full kraft mot Sverige.

Hittills i år har drygt 62 000 personer varslats om uppsägning.

Ändå minskar arbetslösheten.

I går kom den senaste skrällen. Verktygstillverkaren Sandvik Coromant varslar 250 anställda i Gimo i norra Uppland om uppsägning. Ett helt samhälle fick en klump i magen.

Så har det sett ut hela hösten.

Katrineholm, Karlskrona, Arvika, Degerfors, Gislaved.

Små orter beroende av ett par stora arbetsgivare har fått besked de inte velat ha.

Hittills i år har 62 259 personer varslats om uppsägning. Ökningen jämfört med förra året är hela 137 procent.

Förskräckande siffror för ett litet exportberoende land mitt i en internationell långkonjunktur. Eller?

Faktum är att läget inte är fullt lika dystert som det först kan verka. Eller rättare sagt, det stora allvaret har inte infunnit sig än. Och med lite tur kommer det inte.

Alla blir inte av med jobbet

För det första är varsel om uppsägning inte samma sak som att bli av med jobbet.

Erfarenheten säger att 75-80 procent av dem som varslas kommer att lämna företaget. Däremot finns inga undersökningar av hur många varslade som faktiskt blir arbetslösa.

Men dessutom finns tecken på att arbetsgivarna tar till med hårdhandskarna i sina första besked till anställda och myndigheter.

När det väl kommer till kritan blir uppsägningarna inte lika omfattande som varslen.

Exempelvis varslades i Skåne 681 personer om uppsägning under november. Av dem har hittills 260 personer, 40 procent, blivit uppsagda.

För det andra så har varslen ännu inte satt några djupa spår i arbetslöshetsstatistiken. I november ökade visserligen den öppna arbetslösheten med 4 000 personer jämfört med samma tid förra året.

Men den totala arbetslösheten, alltså både de som går och stämplar och de som sysselsätts av Ams, har minskat. Vid den här tiden förra året gick

300 000 utan jobb. Nu är de

11 500 personer färre.

Problemets tre orsaker

Att luften gått ur arbetsmarknaden har tre huvudförklaringar. Den brustna IT-bubblan. Den svaga världskonjunkturen som blev ännu sämre efter attackerna den 11 september. Och en pågående strukturomvandling av svensk industri. Jobb med lågt kunskapsinnehåll flyttar till länder med lägre löner.

Den sista processen är svårt att göra något åt med mindre än att bygga en ny Berlinmur kring Sverige. Det är det få som vill. IT-bubblan har redan spruckit men kommer så småningom lappas ihop till en mindre glittrande, men sannolikt mer hållbar, kula.

Rekordlåg ränta ger jobb

Nergången i konjunkturen går dock att bekämpa. Det gör världens politiska och ekonomiska makthavare som sänker skatter och räntor på löpande band. I går sänkte exempelvis den amerikans-ka centralbanken räntan för elfte gången i år till rekordlåga 1,75 procent.

Allt för att blåsa liv i den konsumtion och investeringsvilja som så småningom ger jobb även i Sverige.

Men de kommer inte att lyckas helt och hållet.

Enligt AMS kommer arbetslösheten att öka med omkring 15 000 personer nästa år.

I storstäderna fortsätter sysselsättningen att öka. I sju krislän, Södermanland, Gotland, Blekinge, Örebro, Jämtland, Västerbotten och Gävleborg, kommer den att minska.

Varsel län för län

Lena Mellin