Värsta raset: Två tredjedelar borta

Richard Aschberg

, 

Erik Wiman

Här är de värsta fonderna i Aftonbladets undersökning.

De har gjort banken rikare - men gett brakförluster för spararna.

Bankkunderna hade klarat sig bättre om de hade stoppat pengarna i madrassen.

helskärm

I några fall har sparandet utvecklats till rena mardrömmen.

En av de sämsta fonderna i Aftonbladets undersökning är SEB Etisk global Indexfond - Lux utd. I den finns just nu närmar tio miljarder av spararnas pengar. Sedan september år 2000 har den gått 40 procentenheter sämre än jämförbart index.

Spararen har förlorat två tredjedelar av värdet på det insatta kapitalet.

Minus – och avgift

Samma banks Aktiesparfond är också en mycket dyster historia för småspararna i vårt exempel. Värdet på deras insatta kapital har gått ner med motsvarande 22 366 kronor. Samtidigt har banken, trots det usla resultatet, tagit ut en avgift från spararen på 13 113 kronor.

Bara två av SEB:s fonder i undersökningen har gett mer än 8 500 kronor i reell värdeökning efter 13 års fondsparande.

Bland Swedbanks fonder i vår undersökning har sex av tio gått så dåligt att inflationen har ätit upp de små vinsterna och spararna är fattigare i dag än när de satte in pengarna. Sämst resultat visar Swedbank Robur Kapitalinvest som har sjunkit med 4,15 procent under de 13 åren.

För spararen innebär det att han bara har 95 849 kronor kvar. Räknar man med inflationen är det värdeförlust på 24 419 kronor sedan sparandet började.

Drog in 40 miljarder

Samtidigt är Swedbank den bank som har dragit in allra mest i förvaltnings­avgifter av de fyra storbankerna - drygt 40 miljarder sedan millennieskiftet.

Handelsbanken har också två fonder som är så dåliga att det hade varit bättre att låta pengarna ligga i madrassen under de 13 åren.

Det gäller bankens Amerikafond och Flermarknadsfond. Båda har höga avgifter och har gett banken klirr i kassan trots det usla resultatet.

Så gjorde vi undersökningen

 Aftonbladet har valt ut de tio största fonderna hos SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea som har varit aktiva under hela

perioden 1 september 2000 till 1 september 2013.

 Med hjälp av bankerna har vi fått ut uppgifter om fondavgifter som beräknas med en avancerad mätmetod som tar hänsyn till

fondernas varierade kurser över tiden. Vi har också tagit fram den exakta siffran för fondernas avkastning under perioden.

 Vår undersökning har byggt på att en sparare satte in 100 000 kronor i början av den aktuella perioden och tog ut pengarna i slutet. Vid eventuella vinster har vi räknat bort 30 procent i skatt.

 Vi har också beräknat den reella värdeförändringen med hänsyn tagen till inflationen och utgått från SCB:s index där 100 000 i början av perioden motsvarar 120 268 kronor i dagens penningvärde.

 Fonderna i vår mätning förvaltar i dag över 530 miljarder kronor av spararnas pengar.