Ekonomerna splittrade om att höja styrräntan
Uppdaterad 2023-04-26 | Publicerad 2023-04-25
30 ekonomer är splittrade i åsikten om i fall Riksbanken bör höja styrräntan ytterligare eller lämna den oförändrad, uppger Svenska Dagbladet.
Men LO:s chefsekonom Laura Hartman ser en annan väg.
– Vad Riksbanken borde göra är att presentera en plan för sänkning av räntan, säger hon.
I morgon presenterar Riksbankens chef Erik Thedéen nytt styrräntebesked.
De allra flesta ekonomer är överens om att det blir en höjning av styrräntan, som i dagsläget ligger på 3 procent.
Men om det är rätt eller ej är en fråga som splittrar de 30 makroekonomer, ränte- och valutaanalytiker på Sveriges fem största banker som Svenska Dagbladet har pratat med.
Höja eller ej?
Tidningens enkät visar att ekonomerna är splittrade i åsikten om Riksbanken bör höja räntan ytterligare eller lämna den oförändrad.
Åtta av de tillfrågade tycker att Riksbanken bör hålla räntan oförändrad, sju att räntan ska höjas med 0,25 procentenheter och femton att Riksbanken ska höja räntan med en 0,50 procentenheter i morgon.
Varit svår att få ned
En som vill se en kraftig höjning både nu och vid nästa penningpolitiska möte i juni är Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.
– Jag är rädd för att inflationen är mer trögrörlig än vad många trott, säger han till SvD, och menar att den varit svårare att få ned än vad många först bedömde.
Han säger också att Riksbankens räntehöjningar inte har dämpat hushållens efterfrågan lika mycket som banken hoppats. Detta eftersom storbankerna inte har fört vidare hela ränteökningen till bolånekunderna.
Även Therese Persson, ekonom på Danske bank, vill att Riksbanken höjer räntan för att kyla av ekonomin och därmed efterfrågan och inflationen.
Hon tycker att ekonomin än så länge bromsat in mindre än väntat, och att en höjning på 0,50 procentenheter i morgon därför behövs, skriver SvD.
Sänka i närtid
Men det finns också ekonomer som vill att Riksbanken går åt andra hållet.
Laura Hartman, chefsekonom på LO, är en av dem.
Hade hon fått bestämma hade Riksbanken låtit bli att höja imorgon och snarare aviserat sänkningar.
– Vad de borde göra är att låta räntan ligga orörd och presentera en plan för närtida sänkningar.
– Vad jag dessvärre tror att de kommer att göra är att fortsätta på den farliga väg de slagit sig in på, med fortsatta höjningar. Men jag tycker att det är fel, säger hon.
Bekämpar inte grunden
Felet är enligt Hartman att man med fortsatta räntehöjningar inte bekämpar grunden till inflationen, vilket enligt henne är Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de höga energipriserna.
– Riksbanken kan inte göra något åt den ursprungliga chocken. Då är det fel att fortsätta bekämpa inflationen med fortsatta höjningar.
De ekonomiska konsekvenserna av räntehöjningar blir bland annat att färre bostäder byggs och konsumtionen minskar, helt enkelt att den ekonomiska aktiviteten kyls ner. Verktyget fungerar för att bromsa in ekonomin, konstaterar Laura Hartman.
– Men vi har inte sett effekt på inflationen, för räntevapnet är inte effektivt mot den här typen av inflation, säger hon.
”Går på knäna”
Räntehöjningarna har skapat en tuffare inflation för många hushåll, menar hon, så det är inte heller givet att dessa bara varit dämpande för den svenska ekonomin.
– Hushållen går på knäna, många har det väldigt tufft nu. Och för varje räntehöjning får de det ännu tuffare. När vi tittar på de senaste inflationssiffrorna och vad som har ökat mest i pris så är det efter purjolöken bostadskostnader för bostadsrätter och egna hem. Riksbanken jagar sin egen svans när det är själva räntehöjningarna som driver upp inflationen.
Har räntehöjningarna spätt på inflationen enligt dig?
– Nej det tror jag inte att jag vågar säga, men det är inte uteslutet såklart. Eftersom det är en viktig kostnadspost för många producenter har det kunnat bidra till att de behövt höja priserna också.