Större prisökning i kollektivtrafiken än för bränslet
Nya siffror: Dubbelt så stor ökning
Uppdaterad 2022-03-22 | Publicerad 2022-03-21
Priserna på att få åka kollektivt i lokaltrafiken har rusat mer än drivmedelspriserna.
Under 2000-talet har priserna i snitt ökat med 139 procent.
Det är en dubbelt så stor ökning som den för bensinpriset.
Under hösten, vintern och inledningen av våren har rubrikerna om skenande priser på bensin och diesel avlöst varandra. Under måndagen höjdes priserna återigen.
Utvecklingen den senaste tiden har varit dramatisk, bland annat beroende på den ryska invasionen av Ukraina. Det senaste året har vi fått se en ökning på omkring 30 procent för både 95- och 98/99-oktanig bensin. Dieseln har blivit 40 procent dyrare.
– Priserna på drivmedel har stigit extremt mycket senaste året och har varit den största bidragande faktorn till att inflationen nu är den högsta på nästan 30 år, säger John Eliasson, statistiker på SCB.
Men även på längre sikt har priserna ökat mycket. SCB har jämfört resekostnaderna med den genomsnittliga prisutvecklingen i Sverige, som enligt SCB:s konsumentprisindex stigit med knappt 32 procent.
Under 2000-talet har medelpriset för 95-oktanig bensin ökat med 71 procent. Samma siffra för den 98/99-oktaniga varianten är 76 procent. Dieseln har blivit 100 procent dyrare sedan millennieskiftet.
Kollektivt ökar mer
Men alla drivmedel har haft en modest prisutveckling jämfört med den för att åka med lokaltrafiken. Enligt SCB:s siffror har priserna för att åka kollektivt med lokaltrafiken ökat med 139 procent sedan år 2000, det vill säga dubbelt så mycket som bensinpris-ökningen.
I SCB:s statistik för lokaltrafiken ingår enkelbiljetter och månadskort från de största aktörerna i Sverige, som SL och Västtrafik.
Som prisexempel kostade ett månadskort i Stockholm vid millennieskiftet 450 kronor. I år kostar samma kort 970 kronor.
